Fortum larmar om tvärnit i elektrifieringen. Elanvändningen har fastnat på 80-talets nivåer och riskerar att bromsa klimatomställningen.
Fortum larmar: "Elektrifieringen har stannat"
Linn Kolar
Uppdaterad: 29 sep. 2025Publicerad: 30 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sveriges elanvändning är tillbaka på samma nivå som 1986. Samtidigt produceras mer el än någonsin och rekordstora volymer säljs utomlands.
Fortum varnar nu för att tvärniten i elektrifieringen hotar både klimatomställningen och industrins gröna investeringar.
Missa inte: Rolls-Royce mot GE – kampen om svensk kärnkraft. Dagens PS
Fortum: Elanvändningen fast på 80-talet
Regeringen räknar med att elanvändningen ska fördubblas de kommande decennierna när industrin och transportsektorn lämnar fossila bränslen och går över till el. Men utvecklingen har gått åt andra hållet.
En ny rapport från Fortum visar att elkonsumtionen i Sverige i år ligger kvar på samma nivå som för snart fyrtio år sedan, skriver SvD.
”Elektrifieringen har stannat av”, säger Fortums Sverigechef Peter Strannegård.
ANNONS
Samtidigt fortsätter produktionen att växa. Vindkraften har byggts ut kraftigt och under 2024 exporterade Sverige 33,4 TWh el, de vill säga motsvarande fyra kärnkraftverk enligt SVT.
Exportrekordet bidrog till de lägsta elpriserna på fyra år, men det förändrar inte att den inhemska användningen står still.
”Om vi ska möta Sveriges åtagande i Parisavtalet är det jätteviktigt att vi accelererar kurvan och fasar ut fossila bränslen”, säger Strannegård.
ANNONS
Senaste nytt
Konsekvenser för industrin
Fortum varnar för att den svaga efterfrågan nu hotar industrins gröna satsningar.
”Vi anser att den svenska energipolitiken måste breddas och byta fokus till hur elanvändningen ska öka. I dag är debatten och de politiska reformerna alldeles för ensidigt inriktade på hur elproduktionen ska kunna ökas så snabbt som möjligt för att klara en fördubblad elanvändning till 2045”, säger Strannegård till Dagens industri.
Han framhåller dessutom att Sverige har ett av Europas största överskott, vilket pressar priserna och gör nya projekt svåra att räkna hem.
Markus Wråke, vd för Energiforsk, pekar på osäkerheten kring klimatmålen som en viktig bromskloss.
ANNONS
”Den första och viktigaste anledningen är osäkerheten kring de klimatmål som Europa och Sverige har”, säger han.
Vid Energimyndigheten konstaterar Gustav Ebenå att tempot är lägre än planerat.
”Att det inte går så fort som initialt planerats, det är det inget snack om. Men det är en handfull stora, spektakulära projekt som man mest hör talas om. Många små grejor tuffar på och händer”, säger han.
Risk för flaskhalsar
När elanvändningen inte ökar blir det svårt att hålla jämna steg när efterfrågan väl tar fart. Fortum konstaterar att inga nya satsningar görs och påpekar att det i dag inte byggs någon ny kraftproduktion i Sverige.
”När efterfrågan ökar kan det uppstå flaskhalsar både i nätet och produktionen eftersom det tar tid att bygga ut. Man kan tänka sig att det faktiskt kan vara idé att kortsiktigt pressa upp elanvändningen i syfte att få igång utbyggnaden i förtid”, säger klimatpolitiske analytikern Magnus Nilsson.
Gustav Ebenå på Energimyndigheten menar samtidigt att exportöverskottet fungerar som en buffert, men han varnar för passivitet.
”Där tänker jag att politiken behöver vara lite pigg och vaken så att man gasar på den sida av elanvändning och elproduktion som behöver det för tillfället”, säger han.
ANNONS
Läs även: Nya elpriset – så sparar du pengar. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS