Försvarsindustrin utgör en allt större del av Rysslands ekonomi. Det kan bli en permanent lösning även om kriget i Ukraina skulle ta slut.
Rysslands ekonomi är beroende av krig: "Kommer inte ta slut"


Mest läst i kategorin
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 förändrade landets ekonomi i grunden.
Ekonomin har militariserats under de senaste åren, och utvecklingen ser ut att fortsätta även om striderna i Ukraina någon gång skulle upphöra.
Försvarsindustrier som vapenproduktion sysselsätter nu hundratusentals arbetare – och har gjort försvarssektorn till en central del av landets ekonomiska strategi, skriver Bloomberg.
Har skyddat mot ekonomisk nedgång
Sedan februari 2022 har Kreml successivt styrt om resurser mot militär upprustning. Produktionen av stridsfordon har tiodubblats jämfört med de ursprungliga planerna.
Ryssland har också etablerat egna tillverkningslinjer för drönare efter att tidigare ha varit beroende av importer från Iran.

Den militära expansionen har till viss del skyddat ekonomin från nedgång, men den sker samtidigt som landet pressas av västerländska sanktioner, ett ansträngt banksystem och avtagande tillväxt.
För president Vladimir Putin är den nya strukturen mer än en krigsnödlösning. Nyligen sa han att ”efterfrågan på moderna väpnade styrkor kommer inte att ta slut” med en vapenvila i Ukraina.
Senaste nytt
Vill exportera mer vapen
Ambitionen är att ha en stark försvarsindustri som både garanterar militär kapacitet på längre sikt och kan fungera som en potentiell inkomstkälla genom export.
Redan före invasionen var Ryssland världens näst största vapenexportör, men under krigsåren har större delen av produktionen gått till de egna styrkorna.
Nu signalerar en återkomst på internationella mässor i Asien, Mellanöstern och Afrika att industrin åter söker nya kunder, skriver tankesmedjan Carnegie.
Kan slå rekord
Staten räknar med en orderstock på rekordnivåer via Rosoboronexport, den ledande exportören av militär utrustning.
Prognoser pekar på att försäljningen kan uppgå till motsvarande 17–19 miljarder dollar årligen under de första åren efter kriget.
Efterfrågan väntas främst komma från länder i det globala syd, där många vill minska sitt beroende av amerikansk teknologi.
Kan inte förlita sig på export
Även om exportmöjligheterna är betydande kvarstår riskerna. Orderboken motsvarar fortfarande mindre än hälften av den ryska försvarsbudgeten, vilket gör industrin fortsatt beroende av statliga beställningar.
Dessutom kan västerländska påtryckningar begränsa vilka länder som vågar köpa rysk materiel.
Ska överföras till andra sektorer
Putin framhåller möjligheterna till så kallad dubbelanvändning.
Det innebär att tekniska komponenter från försvarsindustrin kan överföras till civila sektorer som skeppsbyggnad, elektronik och medicinsk utrustning.
Men huvudfokus förblir att säkra en stridsberedd armé, menar experter, vilket gör att de höga produktionsnivåerna sannolikt består.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.











