Konjunkturinstitutets nya specialstudie ger ammunition till både förespråkare och motståndare till arbetstidsförkortning.
Kortare arbetsvecka – dyr reform med hälsovinster
Simon Kronö
Uppdaterad: 10 dec. 2024Publicerad: 10 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
En arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle leda till lägre BNP och minskade skatteintäkter, visar en ny specialstudie från Konjunkturinstitutet.
Samtidigt pekar forskningen på tydliga hälsovinster, särskilt för äldre arbetstagare och personer med hög arbetsbelastning.
Missa inte: Trötta på arbetslivet? De vill jobba mindre. Realtid
”Befintlig forskning tyder inte på att ökad sysselsättning eller ökad produktivitet hos arbetskraften kan kompensera för bortfallet i arbetade timmar”, skriver KI i studien som presenterades på tisdagen.
En sänkning av arbetstiden skulle ge en bestående negativ effekt på ekonomin, även om tillväxttakten förblir oförändrad på sikt.
En procents minskning
Beräkningar visar att en procents minskning av arbetstiden skulle minska BNP med mellan 0,3 och 0,7 procent på kort sikt. På lång sikt blir effekten ännu större när företagen anpassar sina investeringar till det lägre arbetskraftsutbudet.
Men bilden är inte entydig. Studien visar också på betydande positiva hälsoeffekter av kortare arbetsdagar.
ANNONS
Läs mer: Kortare arbetstid – inte bra för alla? Dagens PS
”Forskningen på sambandet mellan arbetstid och hälsa visar att färre arbetade timmar främst gynnar måendet hos medelålders och äldre arbetstagare”, konstaterar rapporten.
ANNONS
Senaste nytt
Många jobbar färre timmar
Intressant nog har många arbetstagare redan kortare arbetsvecka än 40 timmar.
Omkring en fjärdedel av de anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag arbetar mindre än 40-timmarsvecka, främst inom industrin där cirka 40 procent av arbetarna har kortare arbetstid.
Frågan om arbetstidsförkortning har fått ny aktualitet efter pandemin, då möjligheten till hemarbete ökat för tjänstemän – medan många andra yrkesgrupper fortfarande måste vara på plats.
Missa inte: Japaner dissar kortare arbetstid – trots regeringens vädjanden. Realtid
”Flexibla arbetsvillkor är något som arbetstagare generellt verkar vara beredda att betala för i termer av lön”, noterar KI.
ANNONS
Plåster på såren
Historiskt sett har arbetstiden i Sverige minskat med cirka 0,3 procent per år sedan 1950, vilket ligger i linje med utvecklingen i andra jämförbara länder. Den senaste större förändringen i arbetstidslagen gjordes 1982 när 40-timmarsveckan infördes.
Den genomsnittliga arbetsveckan i dag är därmed ungefär så lång som vi kan förvänta oss givet historiska mönster, menar Konjunkturinstitutet sin analys.
Studien ger därmed ammunition till både förespråkare och motståndare till arbetstidsförkortning – den ekonomiska notan kommer att svida, samtidigt som hälsovinsterna kan fungera som plåster på såren.
Läs mer: Trots pressad ekonomi vill tyskarna arbeta mindre. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS