Kina har bestämt sig. Artificiell intelligens ska bli nästa stora tillväxtmotor, i klass med ångmaskinen, elektriciteten och internet. Det var budskapet när landets högste ledare Xi Jinping nyligen samlade partiets toppskikt för vad som internt beskrevs som ett ”studietillfälle”. AI är historiskt avgörande, men får inte löpa amok.
Kina vill vinna AI-racet – men utan att tappa kontrollen
Viggo Cavling
Uppdaterad: 02 feb. 2026Publicerad: 02 feb. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det där sammanfattar Kinas AI-strategi ganska väl. Full fart framåt, men med handen stadigt på bromsen, rapporterar NY Times.
AI som tillväxtmotor – och risk
För Kina handlar AI inte i första hand om bekvämlighet eller produktivitet på kontor i Shanghai. Det handlar om geopolitik, ekonomisk överlevnad och partiets legitimitet. När tillväxten bromsar in och fastighetssektorn knakar i fogarna blir teknologiskt försprång ett politiskt projekt.
Samtidigt är AI, precis som internet en gång var, ett potentiellt hot mot informationskontroll och social stabilitet. Lösningen är inte att stoppa tekniken, utan att tämja den. Resultatet är ett av världens mest detaljerade regelverk för artificiell intelligens.
Läs även: AI ritar om mobilkartan – och kanske ännu bättre service
ANNONS
Senaste nytt
Entreprenörer med koppel
För bolag som Zhipu AI, som nyligen värderades till över sex miljarder dollar inför en notering i Hongkong, är regelbördan redan affärskritisk. I prospektet listas ett halvdussin AI-relaterade regelverk som bolaget måste följa. Misslyckas man riskerar man inte bara böter, utan även verksamhetsförbud.
ANNONS
Zhipu utvecklar stora språkmodeller och chattboten ChatGLM, ett slags kinesiskt syskon till OpenAI. Skillnaden är att Zhipu också förväntas agera grindvakt för statens informationspolitik. Modellerna ska filtrera bort innehåll som anses olagligt eller politiskt olämpligt. Vad som räknas avgörs ytterst av staten, inte av ingenjörer.
Mer regler än konkurrenterna
Jämfört med amerikanska konkurrenter som Anthropic eller OpenAI arbetar kinesiska AI-bolag med fler och snävare begränsningar. Medan Kaliforniens nya AI-lagstiftning fokuserar på existentiella risker och extrema skadeutfall, är Kinas regelverk mer inriktat på informationskontroll, dataursprung och politisk påverkan.
Sedan 2022 måste teknikbolag redovisa hur deras algoritmer fungerar, inklusive rekommendationssystem i appar som Douyin, Kinas version av TikTok. Ju större påverkan på opinionen, desto tätare tillsyn.
Läs även: Viggos dagbok: rea, realpolitik och rökpauser som bantningsmetod
Halv reträtt i praktiken
Intressant nog har kinesiska myndigheter visat sig pragmatiska när reglerna riskerat att kväva innovation. När generativ AI slog igenom efter ChatGPT försökte man först kräva att all träningsdata skulle följa statens informationslinje. Det hade i praktiken isolerat kinesiska modeller från stora delar av internet.
ANNONS
I den slutliga versionen mildrades kraven. Det är framför allt det publika resultatet som ska följa regelboken, inte nödvändigtvis all data i träningsfasen. Ett klassiskt kinesiskt kompromissbeslut. Principfast på pappret, flexibelt i praktiken.
Ekonomi slår ideologi
Samma försiktighet syns nu inom självkörande fordon, där ett dödligt olycksfall med ett system från Xiaomi bromsade godkännanden. Tekniken är strategiskt viktig, men riskerna får inte bli politiskt kostsamma.
AI har blivit för central för att misslyckas. Lokala myndigheter tävlar nu om att visa hur AI används i sjukvård, industri och offentlig förvaltning. Det är inte längre en tekniktrend, utan en del av statens självbild.
Kinas budskap till sina bolag är tydligt. Spring fort. Innovera. Ta mark globalt. Men glöm aldrig vem som håller i kopplet.
Läs även: Podcast AI+: Så hamnade Europas data i USA
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS