Är fri vilja en illusion?

Brass och den medvetna stoppmekanismen

Marcel Brass är en av forskarna som har nyanserat Libets resultat. Han menar att Libets ”förberedelsesignal” inte visar att hjärnan tar beslut åt oss.

I stället visar den att hjärnan förbereder sig för möjliga handlingar. Människan samlar bevis för ett beslut, och när bevisen väger över agerar vi.

Brass forskning visar också att vi har en medveten förmåga att stoppa en handling i sista stund. Det är en aktiv process som Libets experiment inte fångade.

Där Libet såg en omedveten start, ser Brass en medveten möjlighet att avbryta.

När forskningen går åt olika håll

Det finns forskare som fortfarande menar att fri vilja existerar, men de baserar inte antagandet på Libets forskning. Neuroforskaren Robert Sapolsky är en av dem som går längst.

I en intervju i BBC:s vetenskapspodd beskriver han fri vilja som en illusion. Han menar att vi i grunden är biologi, och att biologi följer lagar.

Om allt i hjärnan styrs av orsaker som ligger utanför vår kontroll, menar han, finns det inget utrymme för fri vilja.

Det är ett argument som ligger nära fysikens determinism, där varje händelse följer av en tidigare händelse.

Andra forskare söker svar i en helt annan riktning. De menar att biologin inte räcker för att förstå frågan och vänder sig i stället till kvantfysiken.

Där finns teorier om att kvantprocesser i hjärnan kan skapa utrymme för oförutsägbarhet och därmed för fria val. Läkaren Danko Georgiev i Bulgarien är en av dem som undersöker hur kvantpartiklar rör sig i hjärnan.

Han försöker till och med räkna ut hur mycket ”fri vilja” en kvant kan generera. Det är spekulativ forskning, men den visar hur brett fältet har blivit.

Vad menar vi egentligen med frihet?

Filosofen och neuroforskaren Adina Roskies menar att hjärnforskningen ofta missar kärnfrågan.

För att undersöka fri vilja måste man först veta vad frihet betyder. Utan en tydlig definition blir det svårt att avgöra vad som ska mätas.

Hon ser fri vilja som en uppsättning förmågor, inte som en enda egenskap. Dessa förmågor kan variera mellan människor och mellan situationer.

En person kan ha fri vilja i vissa sammanhang men inte i andra. Det gör frågan mer komplex än vad både Libet och hans kritiker ibland antyder.

Nya experiment testar verkliga beslut

Nyare studier försöker fånga mer verklighetsnära beslut än Libets fingerlyft.

I en studie från 2019 fick deltagare fatta två val, varav ett gällde gåvor till en ideell organisation. Forskarna försökte förutsäga besluten genom att analysera hjärnaktiviteten.

Resultatet var tydligt: de kunde inte förutsäga vad deltagarna skulle göra förrän precis innan beslutet fattades.

Det antyder att komplexa beslut inte följer samma mönster som enkla motoriska rörelser.

Neurovetenskapen har ännu inte gett något slutgiltigt svar på frågan om fri vilja.

Men forskningen har förändrat vår förståelse av hur hjärnan arbetar. Den har visat att våra beslut formas av en kombination av automatiska processer, medvetna överväganden och möjligheten att avbryta en handling i sista stund.

Kanske är det där den största insikten finns: inte i att lösa gåtan om den fria viljan, utan i att förstå hur våra beslut faktiskt blir till.

Läs också:
Därför slår hjärnan fortfarande AI med hästlängder – Dagens PS