Styrelseledamöter i Danmark, Finland och Island får alla bättre betalt i genomsnitt än sina motsvarigheter i Sverige. Det kan leda till rekryteringsproblem, menar branschen.
Sämre betalt i svenska styrelser än i grannländer
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 09 okt. 2025Publicerad: 09 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Svenska börsbolag betalar fortsatt bland de lägsta styrelsearvodena i Norden.
Det visar en ny kartläggning från Invest in Relations och Styrelseakademien, som omfattar drygt 760 noterade bolag i regionen.
Gapet är särskilt tydligt i de mindre bolagen – och risken är att Sverige tappar kompetens, menar kritiker.
Kan försvåra rekrytering
Enligt rapporten toppar Danmark listan med de högsta styrelsearvodena, följt av Finland. Island placerar sig något över Sverige, medan Norge ligger sist.
Sverige hamnar därmed näst längst ner – trots att arvodena har vuxit snabbare här än i grannländerna de senaste två åren.
Suzanne Sandler, som är vd på Styrelseakademien, menar att låga arvoden medför svårigheter att rekrytera rätt personer.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Märks mest i småbolagen
Hon menar att styrelsearbete har blivit ett högspecialiserat uppdrag som kräver bred erfarenhet inom exempelvis hållbarhet, digitalisering, AI, cybersäkerhet och internationella regelverk.
”Om arvodena inte speglar den ökade komplexiteten väljer många rutinerade och kompetenta personer bort styrelseuppdrag i Sverige, särskilt i mindre bolag där uppdraget ofta är mer tidskrävande än ersättningen antyder”, säger hon till Realtid.
Skillnaderna är mest markanta bland de mindre bolagen. På Small Cap och First North är ersättningsnivåerna i Sverige betydligt lägre än i övriga Norden.
”Ses som en kostnad”
”Småbolag har snäva budgetar och lägger sina resurser på tillväxt, produktutveckling och sälj. Väldigt sällan på styrelsen. Det gör att styrelsearbetet ibland ses som en kostnad snarare än en investering”, säger Sandler, och tillägger att det samtidigt är i småbolag som styrelsen ofta har den viktigaste rollen.
I de större börsbolagen har arvodena höjts mer i takt med ansvaret.
Där finns också en större medvetenhet bland ägarna om styrelsens strategiska betydelse, medan småbolag ofta saknar den insikten, enligt Sandler.
ANNONS
Får inte fakturera för arvode
Resultatet är ett växande arvodesgap, trots att behovet av kvalificerade styrelseledamöter är som störst i just småbolagssegmentet.
Ett särskilt svenskt hinder är skatteregeln som förbjuder styrelseledamöter att fakturera sina arvoden via bolag.
Den vill Sandler ta bort.
”Det gör uppdragen mindre attraktiva för egenföretagare, konsulter och entreprenörer som skulle kunna bidra med ny kompetens”, säger hon.
Topplistan – styrelsearvoden i Norden (alla roller):
Danmark: 141 procent.
Finland: 122 procent.
Island: 103 procent.
Sverige: 100 procent.
Norge: 90 procent.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS