Vita lögner i vardagen är i det närmast en självklarhet. Men när arbetsplatsen blir skådeplats för systematiska osanningar riskerar det att kosta både förtroende och pengar.
Många lögner på jobbet kan bli dyrt


Mest läst i kategorin
I en färsk sammanställning från Dagens PS visar att lögnerna är långt vanligare än många tror, och att chefer sticker ut som de mest frekventa lögnarna.
Läs mer:
Därför ljuger dina kollegor varje dag. Dagens PS
En studie visar att 28 procent av anställda ljuger minst en gång i veckan på jobbet. Bland chefer är siffran 37 procent.
Lögnerna spänner från banala ursäkter som ”jag är sjuk” eller ”det var mycket trafik” till mer känsliga påståenden som att vara nöjd med sin lön, eller att ta åt sig äran för en kollegas idé.
Små lögner, stora risker
Forskningen är samstämmig: människor ljuger i genomsnitt omkring 1,65 gånger per dag. På arbetsplatsen fungerar lögnerna ofta som ett slags socialt smörjmedel.
Ett ”det är ingen fara” för att skydda en kollegas känslor. Men de kan lika gärna handla om strategiska drag för att vinna karriärfördelar.
”Lögnen är ett verktyg som människor kan ta till när de saknar andra möjligheter att ändra en obekväm situation”, säger sociologiprofessorn David Schulman till Fast Company.
Han menar att lögner kan fungera som en genväg när de normala spelreglerna inte räcker.
Problemet är att kortsiktiga vinster kan leda till långsiktiga skador. Dagens PS konstaterar att lögner kan skydda stämningen i ett team för stunden, men riskerar att urholka förtroendet över tid.
Senaste nytt
Lögner från chefen
Att chefer toppar statistiken är ingen slump. De tre vanligaste chefslögnerna enligt en undersökning från SimplyHired är:
1. Det ryms inte i budgeten
2. Jag behöver det så snart som möjligt
3. Det var min idé
I en svensk enkät bland 500 chefer uppger bara två av tio att de aldrig ertappat en medarbetare med en lögn.
Läs mer:
Därför ljuger dina kollegor varje dag. Dagens PS
Fyra av tio chefer upptäcker osanningar någon eller några gånger i månaden. Trots detta är det få som agerar hårt. Endast 16 procent tar diskussionen på allvar – de flesta nöjer sig med att ifrågasätta personen försiktigt.
Vem ljuger mest?
En nederländsk studie visar dock att lögner inte är jämnt fördelade. Fyra av tio personer ljuger aldrig, medan en liten grupp står för en oproportionerligt stor del av osanningarna.
Här pekar forskningen ut individer med så kallad machiavellisk personlighet ser lögner som ett arbetsredskap.
De är ofta charmiga, socialt kompetenta och skickliga på att klättra i hierarkier, just för att deras omgivning inte märker hur ofta de förvränger sanningen.
Lögner – en ledarskapsfråga
Kärnfrågan för arbetsgivare är inte om det ljugs – utan varför.
Forskare har i en artikel i Modern Psykologi identifierat några huvudsakliga drivkrafter:
1. Att undvika konflikter
2. Framstå i bättre dager
3. Skydda kollegor
4. Vinna direkta fördelar
Sambandet mellan arbetsmiljö och lögnfrekvens är tydligt. Bara 17 procent av de som trivs bra på jobbet ljuger minst en gång i veckan, jämfört med 41 procent bland dem som vantrivs.
Det innebär att en hög nivå av osanningar i organisationen kan vara ett symtom på en djupare arbetsmiljöproblematik, inte nödvändigtvis på bristande moral.
Om du som chef märker att de anställda ljuger i hög grad kan det alltså vara ett tecken på att det finns problem i arbetsmiljön.
Alla ljuger – men konsekvenserna är inte lika
Det gör det extra viktigt för företag att skilja mellan sociala smålögner och de mer destruktiva manipulationer som underminerar tilliten i organisationen. För bolag med ambition att bygga hållbara organisationer är frågan central.
I en tid då förtroendekapital är lika viktigt som finansiellt kapital blir förståelsen för varför vi ljuger. och hur man som ledare kan hantera det, avgörande för långsiktig framgång.
Läs mer:
Sämsta arbetsmarknaden på 20 år. Realtid
För gammal vid 37 – ålderismen utbredd i techvärlden. Realtid
Vi läser allt mindre – och blir allt dummare. Dagens PS

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.












