12 mars
2026

Realtid

Tyskland tar upp kampen om att bli först med fusion

Så här kan den nya fusionsreaktorn kunna se ut. (Foto: Proxima Fusion / Pressbild)
Johan Colliander

Johan Colliander

Medan USA och Kina länge dominerat kapplöpningen om kommersiell kärnfusion kliver nu Tyskland in på banan. Men blir de först?

Bolaget Proxima Fusion från München har tecknat ett samarbetsavtal med delstaten Bayern, energijätten RWE och Max Planck-institutet för plasmafysik om att bygga världens första kommersiella stellarator-fusionskraftverk.

Missa inte: Ny elkabel till Danmark: ”Ett hot svenska plånböcker”. Realtid

Avtalet, ett så kallat MOU, presenterades i början av mars. Det beskriver en färdplan mot Europas första kommersiella fusionskraftverk, rapporterar Nuclear Newswire.

Tvåstegsraket mot fusion

Planen är uppdelad i två steg. Först byggs demonstrationsanläggningen Alpha i Garching utanför München, planerad att tas i drift under 2030-talet till en kostnad av omkring 2 miljarder euro.

Därefter byggs det egentliga kraftverket Stellaris på platsen för RWE:s nedlagda kärnkraftverk i Gundremminge, en plats som redan har elnätsanslutning, kylsystem och kärntekniska tillstånd, vilket enligt kan korta ledtiderna påtagligt.

Läs mer: Tyskland först – bygger kommersiella fusionskraftverket ”Stellaris”. Dagens PS

Proxima Fusion grundades 2023 som en avknoppning från Max Planck-institutet. Bolaget planerar att finansiera omkring 20 procent av projektkostnaderna via privata internationella investerare. Bayern har också signalerat en potentiell delstatsmedfinansiering på ytterligare 20 procent.

RWE har också signalerat finansieringsvilja inom ramen för avtalet. Parterna hoppas gemensamt kunna säkra federala medel inom ramen för Tysklands High-Tech Agenda, ett program på drygt 22 miljarder euro som lanserades förra året.

Stellaratorn – en annan reaktortyp

Projektet bygger på stellaratorteknologi, som skiljer sig från den vanligare tokamakdesignen.

Medan en tokamak kräver pulsvis drift kan en stellarator i teorin köras kontinuerligt, vilket gör den mer lämpad för stabil elproduktion.

Missa inte: Blackrock satsar hundratals miljoner – på nya elektriker. Realtid

Stellaratorer är dock svårare att designa, men förenklar plasmastyrningen i andra avseenden.

USA och Kina leder alltjämt

Trots det tyska initiativet är det fortfarande USA och Kina som dominerar kapplöpningen.

Tre fjärdedelar av världens privata fusionsinvesteringar går till projekt i USA, där bland annat Commonwealth Fusion Systems siktar på ett kraftverk i drift i början av 2030-talet, skriver Dagens PS.

Kina å sin sida har investerat cirka 13 miljarder dollar i fusionsforskning de senaste tre åren och satsar på att producera el från fusion redan 2031.

Läs även: Eljättar inför straffavgift – elbilsägare som laddar fel tid betalar mest. Dagens PS

Kinesiska forskare har dessutom nyligen gjort ett vetenskapligt genombrott i form av att experimentellt överskrida den så kallade Greenwald-gränsen.

Det är en fysisk spärr som länge hindrat stabil drift av fusionsreaktorer, vilket publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Löften och verklighet

Projektet saknar ännu säkrad federal finansiering, och fusionsbranschen har ett historiskt problem med att löften är lättare att ge än att hålla.

Den svenska fysikern Anna Davour varnade i Forskning och Framsteg redan 2022 för att intresset kan svalna om branschen ropar på genombrott för ofta.

Om Proxima Fusion och dess partners lyckas håller tidtabellen kan Stellaris bli det viktigaste energibeskedet på decennier. Och kanske sätta Europa på kartan i kapplöpningen om framtidens energikälla.

Senaste lediga jobben