Teknikjätten IBM presenterade på onsdagen ett nytt experimentellt kvantchip som företaget hävdar visar vägen mot användbara kvantdatorer före decenniets slut. Men samtidigt växer kritiken från akademiker som menar att förväntningarna på tekniken är överdrivna.
Ny kvantdator: Genombrott – eller luftslott?
Johan Colliander
Uppdaterad: 12 nov. 2025Publicerad: 12 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
IBM:s nya experimentella processor Loon demonstrerar enligt företaget att nyckelkomponenter för att bygga felfria kvantdatorer i stor skala nu existerar, rapporterar Reuters.
Samtidigt lanserade företaget chippen Nighthawk, som ska bli tillgängligt i slutet av året och som IBM tror kan överprestera klassiska datorer i vissa uppgifter redan nästa år.
Sverige halkar efter i det nya datorracet
Kvantdatorer har pekats ut som ett paradigmskifte för datorer. Även i Sverige forskas det på teknologin – men satsningarna är få.
Mycket känsliga datorer
Kvantdatorer arbetar med ”qubits” som till skillnad från vanliga bitar kan representera noll och ett samtidigt, vilket gör dem potentiellt mycket kraftfullare än dagens datorer.
Missa inte:
Googles kvantgenombrott skärper teknikracet. Realtid
Men tekniken är fortfarande i ett tidigt stadium och qubits är extremt känsliga för yttre faktorer som temperaturförändringar och ljus.
”Om jag bara vibrerar ett bord kan jag förstöra våra kvantdatorer. Om lite ljus kommer in kan det skada dem”, säger Jay Gambetta, forskningschef på IBM, till CNN.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Entusiasmen delas inte av alla
Men inte alla delar teknikjättarnas optimism. Johan Håstad, professor i teoretisk datalogi vid KTH, är starkt kritisk till de enorma satsningarna på kvantteknologi.
”Om samhället ska lägga hur många miljarder som helst på detta så kunde man ha lite bättre på fötterna. Vilka problem ska kvant lösa?” säger Håstad till Svenska Dagbladet.
Håstad, som forskat om komplexitetsteori sedan 1980-talet, menar att nyttan med kvantdatorer överskattas, om de ens lyckas konstrueras. Han påpekar att den stora framgångsalgoritmen för kvantdatorer, Shors algoritm, utvecklades på 1990-talet och att inte mycket har hänt sedan dess.
”Det kanske inte finns någon sådan algoritm”, säger han till SvD.
Önsketänkande driver utvecklingen
Professorn är särskilt skeptisk till påståenden om att kvantdatorer ska kunna lösa vardagliga problem som schemaläggning eller väderberäkningar effektivt.
ANNONS
Läs även:
AI bleknar i jämförelse med morgondagens superdatorer. Dagens PS
Han menar att kvantdatorer troligen inte kommer att kunna lösa svåra kombinatoriska optimeringsproblem särskilt effektivt.
”Nu finns ett utbrett önsketänkande att bara vi lyckas bygga kvantdatorer så kommer de vara användbara på ett sätt vi i dag inte förstår”, säger Håstad till SvD.
Hoppas ha färdiga datorer innan decenniets slut
IBM satsar dock hårt. Företaget föreslog 2021 en ny metod för felkorrigering genom att anpassa en algoritm för att förbättra mobilsignaler till kvantberäkning, enligt Reuters. Loon-chippet demonstrerar nu denna teknik i praktiken.
Missa inte:
Stort genombrott hos storbank – använder kvantdator. Realtid
Enligt konsultföretaget McKinsey tror 72 procent av tillfrågade teknikchefer, investerare och akademiker att en helt feltolerant kvantdator kan vara klar till 2035, skriver CNN. IBM siktar på att nå feltoleranta kvantberäkningar redan före decenniets slut.
Men Håstad dömer inte ut tekniken helt. Kvantdatorer kommer antagligen vara bra på kvantfysiska problem, som att modellera molekyler, medger han till SvD.
ANNONS
Men de breda revolutionära tillämpningarna som ofta utlovas i pressmeddelanden ifrågasätter han starkt.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS