De nordiska styrelserna diskuterar digitalisering mer än någonsin. Men när cyberattackerna fördubblas varje år saknar svenska och finska styrelser helt egen kompetens inom cybersäkerhet. Det framgår av en ny rapport från Heidrick & Struggles. En rejäl kalldusch för svenskt näringsliv.
Kalldusch: Noll kunskap om cybersäkerhet i svenska styrelser


“Det här är en kritisk fråga, eftersom cyberattacker nästan fördubblas varje år, och situationen har blivit ännu värre sedan kriget i Ukraina började,” säger en av de intervjuade styrelseordförandena i rapporten.
Läs mer:
Cybersäkerhet allt mer affärskritiskt. Realtid
Ändå visar rapporten att varken svenska eller finska styrelser har en enda ledamot med bakgrund inom cybersäkerhet. Danmark klarar sig marginellt bättre med 13 procent.
Sårbarhet på högsta nivå
Rapporten bygger på en analys av 205 bolag i Sverige, Finland och Danmark. Slutsatsen är lika tydlig som obekväm.
Styrelserna sitter och pratar AI och digitalisering men saknar kompetenser som förstår hur de ska skydda verksamheten mot angrepp.
Ett av de intervjuade styrelseproffsen konstaterar krasst: “Hybrid threats are also a challenge. It is very important to increase vigilance, and it is on our board’s agenda for every meeting.”
Men att ha frågan på agendan är inte samma sak som att ha kompetensen i rummet. Och när Europa går mot en mer aggressiv hotmiljö, blir luckan farlig.
Senaste nytt
AI lyfter, men säkerheten halkar efter
Samtidigt som cybersäkerhet är eftersatt, kliver AI upp som strategisk prioritet. “AI innebär många utmaningar för oss. Men i Europa släpar produktiviteten efter, och vi skulle kunna få ett lyft i effektivitet och produktivitet genom AI,” säger en styrelseordförande.
Flera bolag, inte minst inom finans, pumpar in resurser i AI, vilket i sin tur ökar trycket på mindre spelare att hänga med. Men rapporten pekar på en paradox. När AI tar plats på dagordningen ökar också riskerna för cyberangrepp, och då blir bristen på cyberkompetens ännu mer akut.
Pinsamt för svensk jämställdhet
Rapporten visar också att Sverige tappar på jämställdheten i digital kompetens.
Andelen kvinnor med digitala färdigheter i styrelser har rasat med 20 procentenheter sedan 2021, trots att fler ledamöter i absoluta tal har digital bakgrund.
Det är en utveckling som sticker ut, då både Danmark och Finland ökar andelen kvinnor.
Rådet till styrelserna – agera nu!
Heidrick & Struggles lyfter fram flera vägar framåt. Ett är att tillsätta särskilda utskott för digital och cyber, ett annat att ta in externa rådgivare. Några bolag skapar tillfälliga advisory boards för att få in spetskompetens vid kritiska skeden.
“Vi har kvartalsvisa uppföljningar med cyberteamet, tar in experter vid behov och förlitar oss på en tredjeparts förståelse av vilka luckor vi har och hur vi ska täppa till dem. Det är kanske inte tillräckligt, men mycket görs,” säger en av de tillfrågade.
Slutsats: En stor risk i svenskt näringsliv.
Rapportens författare, bland andra Daniel Sjöström vid Heidrick & Struggles i Stockholm, slår fast att digital kompetens visserligen ökar i de nordiska styrelserna, men alltför långsamt.
Framför allt inom cybersäkerhet står man nakna. Budskapet till de svenska börsbolagen är obekvämt men tydligt.
Så länge cybersäkerhet inte är en integrerad del av styrelsernas kompetens riskerar vi att få se nästa stora bolagsskandal utlösas av ett hackerangrepp, inte av en dålig affärsstrategi.
Läs mer:
Kriminella utnyttjar den svenska AI-succén. Dagens PS

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.










