Under 00-talet stod många artister och skivbolagen enade mot fildelningen. Idag har frontlinjerna ritats om.
Piraterna är tillbaka – hur agerar skivbolagen?
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 19 dec. 2025Publicerad: 18 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När generativ AI väcker nya frågor om kreatörernas rätt till sina verk ser skivbolagsjättarna ut att lämna artisterna vid barrikaderna. Istället ingår man partnerskap med den nya tekniken, trots gamla strider för att försvara upphovsrätten.
Det hela känns som en upprepning av 00-talet. Då var fienden Napster och hotet var existentiellt.
Piratkopiering skulle radera hela affärsmodellen för skivbolagen. Efter år av bittra rättsliga strider och hårda domar mot pirater kom Spotify som en räddande ängel. Den offentliga debatten om upphovsrätt dog i mångt och mycket ut.
Nu är striden tillbaka, men med en avgörande skillnad.
Den här gången handlar det inte om olaglig fildelning, utan om de tjänster som tränas på artisternas livsverk för att spotta ut AI-musik och texter. Artister ser hur tjänster byggda på deras egen arbete hotar deras leverne.
Samtidigt krokar de stora skivbolagen arm med AI-jättarna som struntat i upphovsrätten.
Förr var artisternas rätt till deras verk det allra heligaste. I dag är det ett annat ljud i skällan.
Historien upprepar sig – med skivbolagen som twist
ANNONS
Det är lätt att se parallellerna till fildelningseran. Precis som då är ståndpunkten bland kreatörer polariserad. Men medan musikindustrin och många artister för 20 år sedan stod axel mot axel mot piraterna, ser vi idag en ny typ av friktion.
De tre stora skivbolagen, ”The Big Three”, var en gång upphovsrättens förkämpar. De arbetar nu aktivt för att samarbeta med, eller till och med ta över, populära AI-modeller.
Målet är att kontrollera marknaden och säkra framtida intäkter, men det skapar en uppenbar risk för nya monopol där artisterna hamnar i kläm.
Universal Music Group (UMG) och Warner Music Group (WMG) har nyligen slutit fred med AI-tjänster som Udio och Suno. De företag som de nyss stämde för upphovsrättsintrång blir deras affärspartners, enligt The Guardian.
ANNONS
Senaste nytt
Vem äger rösten?
Frågan om ersättning är brännhet. Idag finns ingen etablerad global standard för hur upphovsrättsinnehavare ska kompenseras när deras musik används för att träna AI-modeller.
Skivbolagen arbetar fortfarande för att säkerställa att artisterna som man representerar ska kompenseras, men i och med att man närmat sig AI-tjänsterna är frågorna många.
Oron bland kreatörerna är påtaglig. AI beskrivs av vissa som ett ”Frankensteins monster” av melodier, en teknik som absorberar allt kreativt skapande för att sedan ersätta det med ändlös, maskingenererad slop.
ANNONS
Siffrorna är svindlande: på plattformen Deezer laddas det upp omkring 20 000 helt AI-genererade låtar – varje dag, enligt Business Insider. För en många artister innebär det en ojämn kamp om lyssnarnas öron.
Medan skivbolagschefer som Robert Kyncl på WMG talar lyriskt om en ”demokratisering av musikskapandet”, ser artister som Catherine Anne Davies (The Anchoress) en dystopisk framtid.
Hon menar att de flesta musiker inte ens vill att deras verk ska användas som träningsdata, men man ges aldrig något val.
De stora skivbolagen ser ut att välja sin väg: att ”framtidssäkra” sig genom partnerskap snarare än rättstvister. Men för artisterna har kampen om deras röst, deras stil och deras försörjning bara börjat.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS