Medan världen rör sig mot en gradvis minskning av kolanvändningen tar USA en annan kurs. Den politiska svängningen under Trump-administrationen gynnar kolfossilindustrin. Men experter varnar för att förändringen kan visa sig kortlivad.
Comeback för kol – men varar den?
Vinterstormen Fern, som i januari 2026 svepte över stora delar av USA med extrem kyla och snö, har blivit en symbol i den amerikanska energidebatten.
Enligt American Coal Council steg kolkraftproduktionen i USA under stormens värsta dagar från ungefär 70 gigawattimmar per dygn till cirka 130. Det skriver organisationens vd Emily Arthun på Realclearwire.
En fördubbling som kolförespråkare menar bevisar att bränslet fortfarande är rygggraden i det amerikanska elnätet.
Vattenfall sålde för miljoner – köparen blev en av världens rikaste
Den tjeckiske miljardären Daniel Kretinsky gjorde en av årtiondets mest lyckade affärer när han 2016 köpte Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet för omkring 100 miljoner kronor. Nu söker han nya möjligheter.
Fick tillfälligt öka produktionen
I MISO-regionen stod kol för upp till 40 procent av elproduktionen under toppbelastning. I PJM-nätet svarade det för ungefär en fjärdedel av den totala produktionen.
Missa inte: Förnybart är nu störst – räcker det för att rädda världen? Realtid
Det amerikanska energidepartementet utfärdade nödorder som tillät vissa kolkraftverk att tillfälligt öka sin produktion för att säkra nätstabiliteten.
Nytt investeringsklimat
Händelsen faller in i ett bredare politiskt mönster. Avskaffandet av det så kallade Endangerment Finding, den rättsliga grunden för USA:s federala klimatregleringar har skapat ett nytt investeringsklimat skriver Reuters.
Läs även: ”Det smutsiga guldet” – rusning i den hatade råvaran. Dagens PS
Aktier i kolgruvbolag som Peabody Energy och stora fossilberoende elbolag som American Electric Power och Duke Energy har stigit i värde sedan beskedet.
Samtidigt har cleantech-aktier, däribland vindkraftstillverkaren Vestas och elbilsladdningsoperatören EVgo, fallit.
Kol kan stöta på andra problem
Omsvängningen är dock långt ifrån entydig.
Utan EPA:s federala tillsyn riskerar tunga förorenare att i stället mötas av civilrättsliga stämningar från drabbade samhällen. Det är en juridisk osäkerhet som kan avskräcka vissa bolag från att förlänga livstiden på åldrande kolkraftverk.
Missa inte: Larmet inifrån Rysslands kolgruvor: ”Djupt nere i skiten”. Realtid
I ett globalt perspektiv framstår USA:s kursändring som ett undantag.
Internationella energiorganet IEA konstaterar i sin senaste kolrapport att den globala kolanvändningen förväntas plana ut och sedan minska med ungefär tre procent fram till 2030.
USA:s kolkonsumtion beräknas av IEA sjunka med i genomsnitt sex procent per år under samma period, trots den nuvarande politiska medvinden, som IEA bedömer kan bromsa, men knappast vända, den långsiktiga trenden.
Global efterfrågan kan peaka
Globalt väntas kolefterfrågan nå rekordhöga 8,85 miljarder ton 2025, drivet framför allt av Kina och Indien.
Läs även: Fossilfejd på elmarknaden – här är oväntade vinnaren. Dagens PS
Men IEA understryker att konkurrensen från förnybar energi, kärnkraft och flytande naturgas tilltar, och att kolkraftens andel av den globala elproduktionen förväntas sjunka under 2021 års nivå innan decenniet är slut.
Frågan är hur varaktig USA:s politiska U-sväng verkligen är.
Många elbolag uppger att sol- och batterilösningar fortfarande är det snabbaste sättet att bygga ut kapaciteten, oavsett vad Washington signalerar om utsläppsregler.
