Efter varje period av gränslös optimism och miljardregn har en iskall verklighet väntat för AI. Nu varnar skeptiker för att vi närmar oss nästa AI-vinter.
"Blaskig vinter” nästa anhalt för AI
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 15 jan. 2026Publicerad: 15 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Investeringarna i generativ AI och stora språkmodeller (LLM) fortsätter att rusa. Men för den som har koll på historien känns mönstret obehagligt bekant.
Begreppet ”AI-vinter”, nyligen omskrivet i Dagens PS, myntades första gången 1984 under ett möte för AAAI. Redan då varnade tunga forskare som Roger Schank och Marvin Minsky för att entusiasmen hade spårat ur och att en smärtsam korrigering var oundviklig.
De beskrev en kedjereaktion: när de högt ställda förväntningarna inte infrias följer pessimism i pressen, vilket leder till drakoniska nedskärningar i finansieringen, enligt Wikipedia.
Mannen som gav AI namnet, John McCarthy, hade en pragmatisk syn på sitt eget skapelses rykte. Han konstaterade att ”vi kallar det bara AI fram till det fungerar”, och menade att så fort en teknik blir en del av vardagen slutar vi kalla den för AI.
Kraven på affärsnytta hårdnar
Idag ser vi återigen tecken på att marknaden börjar svalna. Den svenske AI-forskaren Pontus Wärnestål, verksam vid Högskolan i Halmstad, ser tydliga paralleller mellan dagens situation och de historiska krascherna. Han menar att vi redan ser en förskjutning i hur företag ser på tekniken.
”När entusiasmen ersätts av en lite hårdare ’OK, men visa mig resultat’ brukar många projekt strypas – precis som efter expertsystem-boomen på 1980-talet när systemen visade sig dyra och svårunderhållna”, säger Pontus Wärnestål.
ANNONS
Han pekar också på att branschen står inför en omfattande konsolidering där de mindre aktörerna riskerar att raderas ut. Det har hänt förr; inför tidigare vintrar, som vid LISP-maskinernas kollaps 1987, försvann hela leverantörskluster när marknaden standardiserade och bara några få plattformar överlevde.
”Det kanske kommer hända med LLM-tjänsterna nu”, konstaterar Wärnestål.
ANNONS
Senaste nytt
Infrastruktur och förtroendekris
En annan faktor som kan sänka ambitionerna är de enorma kostnaderna för drift och energi. Det finns tydliga likheter med 1970-talets bakslag för det amerikanska forskningsorganet DARPA, där praktiska begränsningar och leveransproblem sänkte ambitionerna.
”När kostnaderna skenar kyls investeringarna snabbt. Just nu är energi- och hårdvarukostnader en möjlig sådan barriär”, säger Pontus Wärnestål.
Utöver de ekonomiska barriärerna finns en växande trötthet kring teknikens bristande transparens. Precis som när expertsystemen upplevdes som ”bräckliga” på 80- och 90-talen, börjar dagens beslutsfattare tappa förtroendet när stora språkmodeller gör oförklarliga misstag.
”När system gör oförklarliga misstag tappar beslutsfattare förtroende och drar i handbromsen. LLM-modellernas opålitlighet börjar bli känd och då sänks ambitionerna och därmed resultaten, som just nu är övervärderade”, menar han.
Mot en ”blaskig vinter” runt nollan
ANNONS
Historiskt föregås AI-vintrar av tydliga signaler som vi ser redan i dag. Högre krav, konsolidering, praktiska begränsningar och förtroendeproblem.
Men enligt Pontus Wärnestål finns det en viktig skillnad idag jämfört med 70- och 80-talen. Mycket av tekniken är redan så djupt integrerad i våra system att en total kollaps är osannolik.
”Vi är kanske på väg mot en blaskig AI-vinter runt nollan”, spekulerar han.
Han tillägger att även om hajpen kring språkmodeller skulle pysa ut, finns det många andra grenar inom AI-trädet som har bevisat sitt värde.
”Om språkmodellhajpen pyser ut så finns fortfarande andra tekniker etablerade som bevisat sig över tid. Däremot kanske begreppet ’AI’ inte får lika positiva vibbar ett tag framöver”, avslutar Wärnestål.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS