Fastighetsägare förlorar miljoner på skyfall

”Drabbar bostäder väldigt hårt”

”Svenska städer har inte byggts för att beakta klimatrelaterade risker. Därför drabbar ofta extremhändelser städer och bostäder väldigt hårt”, säger Sofie Storbjörk, forskare och lektor vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, enligt Bostadsrätterna.

Klimatförändringarna accelererar problemet.

Genomsnittstemperaturen i Sverige har sedan förindustriell tid ökat med två grader och ökar varje decennium med ungefär 0,2 grader. Samtidigt ökar nederbörden med upp till 30 procent i delar av Norden, enligt Byggnyheter.

Systematiska brister i svenska byggnader

När forskare vid Linköpings universitet granskade 604 byggnader i Linköping och Norrköping upptäckte de systematiska brister.

En tredjedel hade öppningar i marknivå. Upp till hälften riskerade också att få in avloppsvatten i källaren eftersom det saknades backventiler – system som förhindrar att vatten från överbelastade avloppsnät trycks upp i byggnader, skriver Forskning.se.

Mer än 60 procent av alla översvämningsskador är så kallade baktrycksskador i VA-nätet – när avloppsvatten pressas upp i källare vid skyfall, enligt Svensk Försäkring.

”De går ganska lätt att förebygga med backventiler. Där måste kommunens VA-huvudman ta sitt ansvar”, säger Staffan Moberg, jurist och ansvarig för frågor som rör klimatanpassning på Svensk Försäkring, enligt Fastighetsnytt.

Här ligger yttersta ansvaret

Men ansvarsfördelningen är inte alltid tydlig.

Många fastighetsägare tror att kommunen ansvarar för att skydda deras hus från översvämning vid skyfall.

Men enligt Sveriges strategi för klimatanpassning ligger ansvaret på fastighetsägaren, menar forskarna vid Linköpings universitet.

Fastighetsbolag investerar miljoner

Stora aktörer har börjat satsa kraftfullt på klimatanpassning. Stockholmshem investerar 40 miljoner kronor på att skyfallssäkra 89 fastigheter innan året är slut. Murar höjs, extra trappsteg byggs och gröna fördröjningsytor som rymmer hundratals kubikmeter regn anläggs.

Det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder i Norrköping lägger årligen mellan en och två miljoner kronor på klimatanpassning – investeringar i växtbäddar, kantstenar, makadamytor och backventiler.

”Vi har kartlagt hela beståndet och bedömt att hälften av våra områden behöver klimatanpassas”, säger Wilhelm Hardt, säkerhetsansvarig på Hyresbostäder, enligt Fastighetsnytt.

Satsningarna har gett resultat. Sommaren 2025 klarade sig Hyresbostäders område Ljura i Norrköping utan en enda vattenskada trots kraftigt skyfall – efter flera års förebyggande arbete.

Försäkringsbolag vägrar

Vissa fastigheter blir allt svårare att försäkra efter upprepade översvämningar.

”Blir skadorna förutsägbara går de dock inte att försäkra – vi kan inte täcka sådant vi vet kommer att hända”, säger Moberg enligt Fastighetsnytt.

Undersökningar visar att endast 39 procent av svenskarna anser att deras bostadsmiljö är rustad för skyfall – en nedgång från 47 procent året innan, enligt Novus.

Samtidigt oroar sig tre av fyra svenskar i dag för extremväder, upp från hälften av befolkningen för bara två år sedan.

”Måste tänka 100 år”

Traditionella avloppssystem räcker inte längre för att hantera de större vattenmängderna.

Företaget Grundfos har utvecklat tekniska lösningar som kombinerar pumpteknologi med gravitationssystem för att hantera kapaciteter på 20–150 liter per sekund.

”När vi bygger i dag måste vi tänka i ett 100-årsperspektiv. Det handlar inte bara om att leda bort vatten – det handlar om att skydda samhällsviktiga funktioner från att helt slås ut vid nästa skyfall eller översvämning”, säger John Ove Laksberg, Sales Director CBS på Grundfos, enligt Byggnyheter.

Enkla åtgärder kan skydda din fastighet

Enligt forskarna vid Linköpings universitet kan fastighetsägare göra mycket själva: flytta viktiga funktioner från källaren, installera vattentäta dörrar och backventiler, höja trösklar vid entréer, se till att marken lutar bort från byggnaden och minska antalet hårda asfalterade ytor.

Nyckeln ligger i kunskapsspridning från stora aktörer till mindre fastighetsägare som bostadsrättsföreningar och villaägare.

”Det kommer bli mycket, mycket tydligare vad man kan göra om bostadsbolag och kommuner börjar berätta vad de gjort. Då kan man ju sedan som lekman kopiera det”, säger biträdande professor Mattias Hjerpe vid Linköpings universitet, enligt Forskning.se.