Vindkraftsbranschen: ”Tekniken funkar – politiken gör inte det”

Politisk osäkerhet det största hindret

Det verkliga problemet enligt Johansson är inte tekniken utan den politiska osäkerheten.

”Det är en extremt förhöjd politisk risk just nu. Man har sett de senaste ett till två åren att förhållandena på marknaden kan skifta väldigt mycket väldigt snabbt”, säger han.

Läs även: Jättegaranti på 139 miljarder skapar politisk spricka. Dagens PS

Branschen efterlyser en tydlig elektrifieringspolitik där förnybara kraftkällors roll i det framtida elsystemet klargörs. Sverige har ambitiösa mål om 300 terawattimmar elproduktion till 2045, mer än en fördubbling från dagens nivåer.

”Det finns ingen direkt tydlig politisk inriktning. Vi vill ha en politisk inriktning som främjar all typ av konkurrenskraftig utbyggnad, inte bara vindkraft, som ger Sverige bättre konkurrensförutsättningar”, säger Johansson.

Lagring löser variabiliteten

På kritiken om vindkraftens varierande produktion, att den bara levererar när det blåser, hänvisar Johansson till kombinationslösningar med batterier och andra förnybara kraftslag.

”Vindkraft och solkraft kompletterar varandra väldigt väl. Vindkraften producerar som mest på vintern när behovet generellt är som störst, och solkraften producerar på sommaren”, förklarar han.

Green Power Sweden har tillsammans med Svensk Vindenergi, OX2 och Siemens Energy tagit fram rapporten ”FörNUbart 24/7” som modellerar hur förnybar energi kan möta industrins elbehov i södra Sverige.

Missa inte: Totalkollaps hotar svensk vindkraft. Realtid

Rapporten visar att en kombination av 7 gigawatt havsbaserad vindkraft, 8,5 gigawatt landbaserad vindkraft, 12 gigawatt solkraft samt batterilager och gasturbiner kan tillgodose en 40-procentig ökning av elförbrukningen i elområde SE3 och SE4, till en systemkostnad på 54 öre per kilowattimme.

Den totala investeringen beräknas till cirka 430 miljarder kronor, men rapporten betonar att antagandena varit konservativa och att den faktiska kostnaden sannolikt blir lägre.

”Det går att få till en jämn produktionskurva med kombinationslösningar”, säger Johansson.

Efterfrågan måste öka

För att vindkraften ska återgå till lönsamhet krävs dock mer än politisk tydlighet. Johansson pekar på att elefterfrågan måste ta fart.

”Produktionssidan har växt kraftigt, men efterfrågesidan har kanske inte riktigt hängt med. Att efterfrågan i stort tar fart är väldigt viktigt, så att vi börjar konsumera mer el och ställer om”, säger han.

Läs även: Europas vindkraftsdröm rasar – energimarknaden säger stopp. Dagens PS

Branschen har också ställt sig positiv till förslaget om att låta fastighetsskatten från vindkraftverk gå tillbaka till kommunerna, en åtgärd som förväntas ge kommunerna minst 450-500 miljoner kronor årligen och som kan öka acceptansen för nya etableringar.

”De pengarna har inte betalats ut än. Det vill vi jättegärna se”, säger Johansson.

Trots det pressade läget är han övertygad om branschens framtid.

”Med bättre marknadsförutsättningar, exempelvis via en tydligare politisk inriktning, kan utbyggnaden ta fart ganska snabbt. Förnybartbranschen har visat att den har förutsättningarna att säkra svenska jobb, svensk säkerhet och framtidssäkra Sverige.”