Omfattande utvisningar i USA kan få konsekvenser för den amerikanska ekonomin. Fortsätter de som de har gjort hittills kan de i värsta fall börja elda på inflationen igen.
Utvisningar kan bli nästa inflationsbomb


Mest läst i kategorin
Den amerikanska administrationens omfattande deportationer, enligt utsago 740 personer om dagen, kan få oönskade effekter på den amerikanska ekonomin.
Enligt Mark Zandi, chefsekonom på Moody’s, kan inflationen öka från dagens 2,5 procent till hela 4 procent i början av nästa år om utvisningarna fortsätter i samma takt. Det berättar han för Fortune.
Påverkar arbetskraften
Mark Zandi grundar sin analys på de senaste inflationssiffrorna.
”Den utrikesfödda arbetskraften minskar, och den totala arbetskraften har varit oförändrad sedan början av året. Det orsakar åtstramningar på många marknader, vilket ökar kostnader och inflation”, säger han.

Det amerikanska Arbetsmarknadsdepartementet rapporterade på torsdagen att producentprisindex (PPI), ett mått på grossistinflationen innan den träffar konsumenterna, steg med 0,9 procent från juni till juli, den största ökningen sedan 2021. Jämfört med ett år tidigare ökade grossistpriserna med 3,3 procent.
Läs även:
Kris på andra sidan Atlanten – var tredje har fått det sämre. Dagens PS
Vita Huset håller inte med om analysen att utvisningarna skulle ha en negativ effekt på inflationen. De menar att mer än var tionde ung amerikan inte är i arbete, eller utbildar sig, och att det handlar om att värnar amerikanska jobb och att man nu tar vara på en tidigare ”outnyttjad potential”.
Senaste nytt
Färre invandrare och färre jobb ger mer inflation
Den senaste arbetsmarknadsrapporten för juli visade på att få nya jobb, endast 73 000, hade tillkommit, skriver CNBC.
Enligt Mark Zandi, men även Morgan Stanley, Barclays och Bank of America beror de svaga siffrorna på Donald Trumps politik med fler deportationer, gränsstängningar och ”självdeportationer” på grund av rädsla.
Missa inte:
Oväntad lättnad – här är områdena där priserna sjunkit. News55
Enligt Zandi har antalet invandrare, både lagliga och olagliga, sjunkit från cirka sju miljoner årligen till nu ungefär 300- 350 000.
Slår hårt mot vissa branscher
Flera olika branscher som till exempel bygge, jordbruk, tillverkning, transport, logistik och äldrevård förlitar sig på invandrad arbetskraft och dessa kan nu komma att se prisökningar.
Priset på grönsaker steg till exempel med hela 40 procent i den senaste PPI:n. Enligt Zandi beror det även på tullar och väder.
”Man kan se det i köttpriser, jordbruk, livsmedelsbearbetning, hårklippningar och kemtvätt. Fingeravtrycken av den restriktiva invandringspolitiken finns överallt i KPI- och PPI-siffrorna vi fick den här veckan, säger han.
Olika bilder av jobben ger olika verktyg mot inflation
En del analytiker menar att det inte handlar så mycket om en brist på arbetskraft utan att det snarare är fråga om en generell inbromsning av arbetsmarknaden på grund av lägre konsumentefterfrågan.
Läs även:
Priset kan bli högt för Trumps migrationsoffensiv. Realtid
En verklig minskning av efterfrågan av arbetskraft skulle vanligtvis minska lönetrycket och inflationen, vilket ger Fed utrymme att sänka räntorna. Men den senaste inflationsstatistiken, där både anställningarna minskade och priserna steg, gör bilden mer otydlig.
Drivs inflationen av en brist på invandrad arbetskraft så blir det helt enkelt svårt att bekämpa den med höjandet av räntor som är det vapen Fed har att röra sig med.
ANNONS

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.












