Turkiets försvarsindustri har genomfört en världspremiär genom att synkroniserat flyga två fullt autonoma stridsdrönare i tät formation. Ett tekniksprång som kan förändra modern luftstrid.
Turkiskt genombrott med autonoma stridsdrönare
Johan Colliander
Uppdaterad: 02 feb. 2026Publicerad: 02 feb. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När den turkiska tillverkaren Baykar nyligen demonstrerade två Kizilelma-drönare som flög i synkroniserad formation utan mänsklig inblandning markerades en milstolpe för autonom flygteknik.
Drönarna höll tät formation i subsoniska hastigheter och förlitade sig ”enbart på inbyggda sensorer och omedelbart datautbyte”, skriver 45eNord.
Turkiet skriver flyghistoria med banbrytande stridsdrönare
Två autonoma stridsdrönare genomför en synkroniserad formationsflygning utan mänsklig inblandning och markerar ett tekniksprång i modern luftstrid. När
Kapplöpning om drönarteknik
Demonstrationen väcker internationell uppmärksamhet, inte minst mot bakgrund av hur konkurrerande drönarprogram presterar.
När tyska Stark, som backats av Peter Thiel, nyligen testades i brittiska och tyska militärövningar misslyckades bolaget totalt inte ett enda mål träffades i fyra försök.
Missa inte: Gripen-expert: ”Läckt rapport luktar beställningsjobb”. Realtid
Samtidigt visade svenska Daniel Eks Helsing imponerande resultat med 17 träffar av 17 försök i Tyskland.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Komplext tekniksprång
Formationsflygning räknas som en av de mest krävande uppgifterna för obemannade flygplan.
Det kräver perfekt timing, exakt förutseende och dynamisk riskhantering där minsta avvikelse kan destabilisera hela formationen.
Baykar konstaterar att ”hittills har inget annat land visat att två beväpnade, autonoma, obemannade jaktplan kan upprätthålla nära varandra utan extern kontroll”. Detta understryker de operativa framstegen i ett program inriktat på luftöverlägsenhet.
Läs även: Fortsätter utmana Erdoğan – från fängelsecellen. Dagens PS
Den turkiska framgången validerar högfrekventa sensorfusions- och distribuerade koordinationsalgoritmer som öppnar vägen för storskaliga, samarbetande drönargrupper-
Kizilelma – en ny generation
Kizilelma-drönaren, som lanserades 2022, kombinerar smygfunktioner, avancerad autonom flygkontroll och långdistanskommunikation.
ANNONS
Intern vapenlagring minskar radarsignaturen, och flexibiliteten att starta från både landbaser och fartyg utökar användningsområdet avsevärt.
Missa inte: Från cockpit till kapital: Stridspilot lanserar försvarsfond för Europa. Realtid
Kizilelma-programmet är planerat för serieproduktion redan 2026, med en etappvis utrullning inom turkiska flottan och flygvapnet under de kommande tolv till arton månaderna.
Ytterligare demonstrationer planeras för 2026, inklusive simuleringar av strid bortom visuell räckvidd och samarbete mellan bemannade och obemannade plattformar.
Strategisk betydelse
Genombrottet positionerar Turkiet bland ledande aktörer inom autonom flygindustri vid en tidpunkt då amerikanska och kinesiska program delvis är konfidentiella eller begränsade till diskreta tester.
Läs även: ”Vi klarar det inte längre” – varför ryssar lämnar Turkiet i stora antal. Dagens PS
För väpnade styrkor innebär tekniken ökad luftnyttolast och minskad exponering för besättningar.
ANNONS
Samarbetande stridsdrönare kan överbelasta försvar, utöka sensortäckning och mångfaldiga attackvektorer, vilket omdefinierar hur man går in i omtvistade operationsområden först.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS