20 mars
2026
En ny standard
Handelsbanken spår ljusare tider för svensk ekonomi med ökad tillväxt 2026-2027. Men prognosens största hot kommer från svenskarna själva – som väljer sparkonto framför shopping, trots mer pengar i plånboken.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Efter en lång period av ekonomiskt stillastående ser Handelsbanken (börskurs Handelsbanken) nu möjligheter för svensk BNP-tillväxt och ökad konsumtion.
Bankens optimism bygger på faktorer som redan påverkar svenska hushåll: sänkta räntor ger den hårt belånade befolkningen mer pengar att röra sig med, och regeringsbudgeten lovar skattesänkningar som ska öka konsumtionen.
Men verkligheten ser annorlunda ut än prognoserna.
”Folk har fått mer pengar, men än så länge har vi varit ganska försiktiga med att gå ut och spendera dem”, säger Dagens PS reaktionschef Edvard Lundkvist till Realtid TV.
Det försiktiga beteendet riskerar att förvandla Handelsbankens optimistiska scenario till ännu en misslyckad prognos.
Lundkvist påpekar att positiva prognoser för Sverige har en tendens att komma av sig – och det svenska sparandet riskerar att skapa precis denna effekt.
Om konsumtionen inte tar fart bidrar den inte till ökad tillväxt. Värre än så – den kan skapa en negativ spiral där företag inte får den efterfrågan de behöver för att expandera och anställa.
”Om alla sitter och håller hårt i sina slantar för att det är oroliga tider, då kommer det där också av sig och blir en negativ spiral i stället”, säger Lundkvist.
En annan utmaning för att få fart på konsumtionen ligger i fördelningen av de extra pengarna.
Lundkvist pekar på att många av skattereformerna i hög utsträckning gynnar höginkomsttagare, som inte konsumerar varenda krona de får.
”Det finns lite motsägelser och där behöver politiken svara upp för att säkerställa att det faktiskt blir starkare konsumtion”, menar han.
För att Handelsbankens optimistiska prognos ska bli verklighet krävs att pengarna hamnar hos dem som faktiskt använder dem – inte bara lägger dem på hög.
Lundkvist ser ändå vissa områden där Sverige kan få uppsving. Utvecklingen av Europas försvar kan bli en motkraft där svenska försvarsindustrin växer på längre sikt.
Även råvarumarknaden kan gynnas – om det ska byggas mycket pansarvagnar och vapen får stålindustrin bättre förutsättningar.
Om konsumtionen väl tar fart kan det också bli en positiv spiral: företag får mer pengar och anställer fler personer som i sin tur börjar konsumera och bidra till statskassan.
Men först måste svenska sparare våga öppna plånboken.
ANNONS
