USA:s statsskuld skenar iväg allt fortare. Samtidigt vill Donald Trump sänka räntan. Farhågan är att han kan tänka sig att acceptera en högre inflation, enligt analytiker.
Oron: Trump vill betala skulden – med inflation


Mest läst i kategorin
Efter ett decennium av extremt billiga lån går nu många avancerade ekonomier in i en betydligt tuffare fas.
De minusräntor som länge höll nere lånekostnaderna är borta, och i både Europa och USA märks en snabb uppgång i staters ränteutgifter.
Resultatet blir en politisk miljö där ekonomiska vägval blir allt mer konfliktfyllda, och en forskare oroas över vad Donald Trumps ”lösning” kan bli, rapporterar Dagens Nyheter.
Högre ränta än tillväxt
Sedan finanskrisen 2008 har många länder sett sina skulder stiga kraftigt. I flera fall har det fortsatt även under perioder med god konjunktur, delvis eftersom låga räntor minskat pressen på att sanera budgetar.
Pandemin förstärkte utvecklingen ytterligare genom massiva stödprogram. När energikrisen och inflationen därefter tvingade fram kraftiga räntehöjningar förändrades förutsättningarna abrupt.
I dag är räntenivåerna i många stora ekonomier högre än den förväntade tillväxttakten. Det innebär att skuldstockarna riskerar att växa snabbare än ekonomierna själva.
Kan leda till politisk turbulens
För vissa länder kan detta leda till en långsiktig skuldfälla, särskilt när behovet av nya satsningar på försvar, infrastruktur och välfärd ökar samtidigt som befolkningen åldras.
Samtidigt har centralbanker slutat köpa statsobligationer, vilket gör staterna mer beroende av finansmarknadernas vilja att låna ut.
Frankrike och Storbritannien är två exempel där skuldnivåerna har skapat återkommande politisk turbulens, som European Generation har skrivit om.
Känsligt läge i USA
Förändrade budgetprognoser och diskussioner om reformer har bidragit till en instabil debattmiljö.
I USA är läget än mer känsligt, där de stora underskotten kombineras med en tilltagande konflikt mellan politiskt ledarskap och centralbank.
Trump vill sänka räntan för att stimulera ekonomin, något som kan elda på inflationen igen.
”Största hotet”
”Man kan mycket väl föreställa sig att Trump börjar flörta med idén att släppa upp inflationen för att på det sättet rädda sina statsfinanser”, säger Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet, till DN.
Han fortsätter:
”Om man frågar mig är det just nu det största hotet mot världsekonomin”.
Sverige står i ett relativt gynnsamt läge. Statsskulden är låg i ett internationellt perspektiv, ett resultat av de strama åtgärder som följde 1990-talets kris.
Mer hanterbart i Sverige
Den politiska enigheten som då möjliggjorde saneringen saknas i dag i många andra länder, där blockeringar och polarisering försvårar långsiktiga beslut.
Trots att svenska räntekostnader också ökar är situationen betydligt mer hanterbar än i stora delar av omvärlden.
Men utvecklingen i Europa och USA gör att risken för bredare ekonomiska konsekvenser bedöms som påtaglig, särskilt om skuldökningen fortsätter i oförändrad takt.
Läs mer: Guldpriset rasar – ränterykten får marknaden att skaka. Dagens PS

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.










