USA:s president hotade Kina med 100 procents tullar – men erkände i samma andetag att det vore ohållbart. Bakom tveksamheten ligger en obehaglig insikt för Washington.
Efter USA:s tullhot – Kina visar att de kan slå tillbaka


Mest läst i kategorin
Maktbalansen i det globala handelskriget har förskjutits – och USA befinner sig inte längre i förarsätet.
Det menar åtminstone Arthur Kroeber, forskningschef vid Gavekal Dragonomics och en av världens mest respekterade Kinaexperter.
”Det finns nu två vapen på bordet: USA:s tull- och exportkontrollvapen riktade mot Kina – och Kinas vapen för kontroll av sällsynta jordartsmetaller riktat mot USA. Båda är laddade”, säger han i Bloombergs podcast Trumponomics.
10 000 kinesiska företag på svarta listan
Det hela började den 29 september, när USA:s handelsdepartement utvidgade sin svarta lista över kinesiska företag.
Uppskattningsvis 10 000 företag drabbades av nya exportrestriktioner – många utan förvarning.
Kina hade varnat för konsekvenserna vid förhandlingarna i Madrid månaden innan, men USA agerade ändå.
Senaste nytt
Kinas grepp närmast totalt
Svaret kom snabbt.
Kina införde omfattande exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller och magneter. Råvarorna utgör bara 0,5 till 1 procent av produktionskostnaden i avancerad elektronik och försvarsutrustning – men är helt nödvändiga för tillverkning.
”Om du inte har dem kan du inte använda de andra 99 procenten”, förklarar Kroeber och tillägger: ”Det är lite som att titta på elsektorns andel av BNP. Men om du inte har elektricitet kan du inte göra mycket annat.”

Kinas grepp om dessa material är närmast totalt. Landet kontrollerar inte bara brytningen utan även den sofistikerade raffineringsprocessen och tillverkningen av permanentmagneter.
USA:s försvar beroende av Kina
Det som gör Kinas motdrag särskilt effektivt är att USA:s försvarstillverkning är djupt beroende av dessa material.
Det politiska etablissemanget i Washington har länge opererat utifrån principen att exportkontroller är heliga. Men nu står USA inför en motståndare som faktiskt kan tvinga fram eftergifter.
”Kina har ju detta massiva strypgrepp om hela komplexet av sällsynta jordartsmetaller”, säger Kroeber.
Tillväxten halverad på fem år
Ironiskt nog döljer Kinas nyfunna styrka en växande sårbarhet.
Landet har framgångsrikt minskat sitt beroende av amerikanska komponenter i sina leveranskedjor – USA:s försörjningskedjor är två till tre gånger mer beroende av Kina än tvärtom, enligt OECD-data.
Men samtidigt har Kina blivit allt mer beroende av exportmarknader. Landets handelsöverskott i tillverkade varor är nu det största relativt global BNP sedan USA efter andra världskriget, enligt Bloomberg.
”Det är ett stort problem som Kina inte har någon tydlig lösning på”, säger Kroeber.
Trump vill ha en deal – men Kina kan gå
När Donald Trump och Kinas president Xi Jinping väntas mötas vid APEC-toppmötet i Sydkorea senare i oktober står båda ledare inför en balansgång.
Enligt Kroeber vill Kina framför allt se en uppmjukning av USA:s exportkontroller på teknologi och en väg för kinesiska techföretag att investera i USA.
Men vad USA egentligen förhandlar om förblir oklart.
Hittar nya exportmarknader
”Eftersom Trump vill ha en deal och kineserna känner att de kan gå därifrån om de inte får en tillfredsställande deal, ger det dem en liten fördel i förhandlingarna”, säger Kroeber.
Kinas export fortsätter att växa trots 40 procents tullar, delvis genom nya marknader i Sydostasien, Europa och Latinamerika.
”De har dragit slutsatsen: ja, vi skulle vilja ha lägre tullar. Men om vi måste leva med den nuvarande tullnivån har vi visat att vi kan”, säger Kroeber.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.









