Realtid

Gemensam europeisk börs kan hota den svenska modellen

Björn Hagströmer lyfter fram styrkorna i den svenska börsen. En börs resten av Europa sneglar på. (Foto: Johanna Säll)
Johan Colliander
Johan Colliander
Uppdaterad: 02 dec. 2025Publicerad: 02 dec. 2025

När svenska Klarna valde New York framför Stockholm väcktes en debatt om Europas börser. Men ett nytt börsmonopol är inte lösningen, menar professor Björn Hagströmer. I stället krävs ett helt annat angreppssätt.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Diskussionen om en paneuropeisk börs har blossat upp efter att flera stora europeiska bolag, däribland Klarna, valt att notera sig i USA. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz föreslog i oktober en gemensam europeisk börs för att behålla kontinentens största företag.

Men vägen mot en mer europeisk aktiemarknad handlar om konkurrens över nationsgränserna, inte om ett nytt börsmonopol, menar Björn Hagströmer, professor i finansiell ekonomi på Stockholms universitet.

“Det handlar inte om att skapa en ny börs uppifrån. Det är snarare frågan om att befintliga börser ska konkurrera mer på varandras hemmamarknader”, säger han till Realtid.

Börsprofessorn: Kostnaden som många småsparare missar

”Det är en ganska påtaglig kostnad som jag tror att många småsparare kanske inte tänker på. Om man förlorar en procent varje gång man handlar kan det bli

Svenska bolag handlas billigare än amerikanska

I en ny rapport från SNS visar Hagströmer att kostnaden för att handla svenska storbolag har sjunkit med 22 procent sedan 2010.

Börsen
Börsklockan på Stockholmsbörsen. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)

Ännu mer anmärkningsvärt är jämförelsen med USA: 2010 var det 60 procent dyrare att handla svenska aktier jämfört med amerikanska aktier av motsvarande storlek. I dag är det 25 procent billigare att handla de svenska aktierna.

ANNONS

“Det är en ganska anmärkningsvärd förändring”, säger Hagströmer.

Förklaringen ligger delvis i automatiseringen av handel och ökad konkurrens mellan börser, en utveckling som kom senare till Europa än till USA.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Realtid Partner

Efter svaga kvartalet: "Oktober har varit en fantastisk månad"

13 nov. 2025
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Spela klippet
Realtid Partner

Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

01 okt. 2025

Självreglering hotas av harmonisering

Trots de positiva siffrorna för stora bolag ser Hagströmer utmaningar. Den svenska aktiespararkulturen är en av Europas starkaste, tillsammans med Danmark och Nederländerna. EU-kommissionen rekommenderar nu ISK enligt svensk modell till hela Europa.

“Aktiespararkulturen är verkligen det som sticker ut. En annan aspekt är att vi har låtit marknadens aktörer stå för en stor del av regleringen på den svenska marknaden”, säger Hagströmer.

Missa inte:
EU:s dolda tillväxtbomb: Inre marknaden fungerar inte – alls. Realtid

Men just denna självreglering skulle kunna hotas om Europa harmoniserar reglerna alltför hårt uppifrån.

“Det är klart att då är det risk att det kommer in regler utifrån som inte passar, som inte stämmer med den svenska modellen”, säger han.

ANNONS

Konkurrensen om noteringar är låg

I dag följer börsnoteringar i princip nationsgränserna. Svenska bolag noteras på svenska börsen och når främst svenska investerare. Nasdaq äger visserligen börser i Sverige, Finland, Danmark och de baltiska länderna, men de drivs fortfarande som nationella enheter.

“Euronext, Deutsche Börse och London Stock Exchange blandar sig inte in i konkurrensen om svenska noteringar. Jag känner inte till något svenskt bolag som har noterat sig på någon av de börserna i stället”, säger Hagströmer.

Läs även:
Köpråd: Banken gillar rabatten i aktien. Dagens PS

Detta trots att Nasdaq äger nästan alla börser i Nordeuropa. Ett hinder är att svenska bolag på svenska börsen måste rapportera på svenska till Finansinspektionen, medan finska bolag måste rapportera på finska till sin motsvarande myndighet.

“En ökad integration dem emellan, så att det blev tydligare att det här är en enhet, det tror jag skulle vara bra”, säger Hagströmer.

Småbolag betalar högst pris

För småbolag är situationen annorlunda. Där är handelskostnaderna betydligt högre, omkring 50 kronor per affär på 10 000 kronor, det vill säga 50 baspunkter. Det är dubbelt så mycket som courtagekostnaden hos internetmäklare.

ANNONS

“För de minsta bolagen så är det dyrare att handla i Sverige än i USA. Men Sverige är bättre än övriga Europa”, säger Hagströmer.

Missa inte:
Banken får kritik – nämnde inte vd:ns adress. Realtid

Han menar att man skulle kunna experimentera mer med olika handelsformer för mindre bolag, exempelvis auktioner i stället för kontinuerlig handel.

Jämförelse med USA

När det gäller enskilda storbolag som väljer USA framför Europa, är Hagströmer försiktig med att överdriva betydelsen. I stället menar han att det är för småbolag som det är viktigast att ha väl fungerande börser lokalt i Sverige och Europa.

Läs även:
Toppförvaltare cashar hem i Big Tech-bolag. Dagens PS

Hagströmer pekar på den amerikanska marknaden som förebild för hur en integrerad börsmarknad kan fungera.

“Om ett bolag kommer från Kalifornien, Florida eller Illinois spelar ingen roll. De noteras i New York och når hela den amerikanska marknaden och alla amerikanska investerare”, säger han.

ANNONS

Handel utanför börsen ökar

En annan utmaning är den växande andelen handel som sker utanför börserna, på så kallade systematiska internalisatorer som drivs av banker och högfrekvenshandlare.

“Det är nog inte så bra att det är så mycket som går utanför börserna”, säger Hagströmer.

Han förklarar att prisbildningen fortfarande sker på börserna, men att mycket volym flyttas till andra handelsplatser.

“Den absoluta lejonparten av information som inkorporeras i priser, det sker på börserna. Darkpools och systematiska internalisatorer har hög volym, men de bidrar inte till prisbildningen”, säger han.

Missa inte:
Börsen gjorde dem rika – nu frossar de i smycken. Realtid

Om en minskande del av handeln sker på börsen skulle det kunna leda till sämre prisbildning och effektivitet på marknaden.

Hagströmer betonar att hans rekommendation om ett paneuropeiskt perspektiv inte ska tolkas som ett förslag om en gemensam börs som skapas uppifrån.

ANNONS

“Det är viktigt att skydda den svenska modellen här med självreglering, det som har fungerat bra. Nya regleringar uppifrån skulle kunna vara ett hot mot det svenska”, säger han.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

ANNONS
ANNONS