Realtid

Bankproffset: Strunta i de stora bankerna

Bruce Packard på Moneyeweek råder investerare att gå emot tumregler och bankernas egna önskemål. Foto: (Pressbild / Unsplash)
Johan Colliander
Johan Colliander
Uppdaterad: 23 aug. 2025Publicerad: 23 aug. 2025

Bankerna själva vill bygga stora globala imperium. Men det gynnar sällan investerarna menar aktieanalytikern och bankexperten Bruce Packard.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

När det kommer till att investera i banker finns det vissa etablerade tumregler. Men dessa regler är kanske inte de bästa att följa.

Enligt Bruce Packard, före detta aktieanalytiker med specialitet banker, är den klassiska köp-och-håll-strategin inte ett framgångsrecept. Det skriver han i en analys i tidningen Moneyeweek.

Han anser att man istället bör använda sig av en mer kontraintuitiv approach. Man bör vänta tills hela sektornas framgångar har vänt och då köpa upp banker av ”lägsta” kvalitet.

Läs även:
”Svenska banker klarar sig även i motvind”. Dagens PS

Som exempel på detta tar han upp HSBC och Standard Chartered. Dessa har högpresterat de senaste 20 åren, men tappat i börsvärde rejält de senaste åren.

På andra sidan pekar han på de mindre bankerna Metro Bank och NatWest. Dessa har ökat med 196, respektive 147 procent under året.

Stora marknader är inte stora vinnare

I sin analys ger Bruce Packard bankerna en rejäl känga när han beskriver bankirer som ”tråkiga och fantasilösa personer”. Med det menar han att de allt som oftast vill expandera i länder med stora befolkningar.

ANNONS

Istället har de stora vinsterna för investerare kunnat hämtas hem i mindre, snabbväxande, områden. Dessa områden har starka institutioner som i Hong Kong och Singapore.

Missa inte:
”Helt bakvänt” – nya bolåneregler anklagas för att gynna bankerna. Realtid

Som ett exempel på det pekar Packard på bland annat HSBC från Hong Kong. Men kanske främst DBS från Singapore, som har vuxit till ett börsvärde på 83 miljarder pund.

Enligt Packard finns det alltid en koppling till den lokala ekonomin för en banks framgång. Men i fallet DBS beror det också på en viktig nyckelfaktor: starka institutioner.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Realtid Partner

Efter svaga kvartalet: "Oktober har varit en fantastisk månad"

13 nov. 2025
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Spela klippet
Realtid Partner

Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

01 okt. 2025

Hot från appbaserade banker

Det lilla perspektivet gäller inte bara för marknaderna utan även för bankernas strukturer menar Packard. Enligt honom får de stora aktörerna nu hålla utkik för uppstickare som Revolut.

Läs även:
Tyskland vill lätta på reglerna för EU:s mindre banker. Realtid

Dessa kan på ett annat sätt än de traditionella aktörerna locka kunder. Revolut har på bara tio år skaffat sig 52,2 miljoner kunder, varav 14,5 miljoner anslutit sig det senaste året. Det är mer än vad HSBC har med sina 41 miljoner kunder. Och då har Revolut bara fem procent så stor personalstyrka som HSBC, med sina 10 000 anställda.

ANNONS

Georgien och Armenien nästa

Med det sagt anser Packard att det fortfarande finns mycket att lära av exemplet DBS. De står sig starka trots konkurrensen från bland annat Revolut.

Ytterligare ett exempel på en stark bank från ett litet område är Lion Finance från Georgien. De har vuxit med 58 gånger ursprungsvärdet till en nuvarande värdering på 1,3 miljarder dollar.

Läs även:
Myndighet granskar Revolut för vilseledande marknadsföring. Dagens PS

Lion har visat prov på vad en driven bank med resurser på en liten marknad kan göra. Bland annat gjorde man en lysande affär när de köpte en bank i Armenien för 300 miljoner dollar, vilket var ungefär 0,65 av det historiska bokföringsvärdet.

På frågan om varför ingen annan velat ta vara på den här möjligheten svarade Lion att det helt enkelt inte så många som kunde skriva ut en check på 300 miljoner dollar för att köpa en armenisk bank.

Det stora hotet mot Lion, och andra banker i området, är enligt Bruce Packard inte bristande tillväxt. Snarare är det hot mot landets institutioner. Dessa hot kommer i huvudsak från Vladimir Putins Ryssland som vill inlemma landet i sin maktsfär och försvaga Georgiens lagar och yttrandefrihet.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

ANNONS
ANNONS