BankID har blivit den enda dörren in i det digitala Sverige. Trots att flera e‑legitimationer är godkända väljer många aktörer fortfarande bara BankID – något som både skapar sårbarhet och stänger ute människor från centrala samhällstjänster.
BankID:s monopol utmanas
I dag används BankID av 8,7 miljoner människor och är kopplat till nära 7 900 tjänster, från vården och Försäkringskassan till bostadsköer och skolplattformar.
Många tjänster valde BankID när digitaliseringen tog fart och har sedan låtit bli att uppdatera sina system för att stödja fler alternativ.
Det sker trots att systemet är sårbart och att flera andra godkända alternativ finns.
Läs också:
Bank-id välkomnar konkurrens – trots växande kritik – Realtid
När nästan allt kräver BankID hamnar många utanför
Konsekvensen är ett system där den som saknar BankID snabbt hamnar utanför. Barn från 13 år som behöver e-legitimation för att få tillgång till sin journal.
Äldre tvekar att använda BankID efter alla bedrägerier. Personer med funktionsnedsättning kan nekas tillgång och människor utan svenskt personnummer, som arbetskraftsinvandrare, internationella studenter och sommarstugeägare, får ofta inte BankID över huvud taget.
Läs mer:
Att lämna ut sina bank-id-koder till en bedragare är inte ”särskilt klandervärt handlande” – Realtid
Freja utmanar BankID – men möter ett digitalt monopol
Realtid träffar Kristofer von Beetzen som är produktchef på Freja, en av få andra godkända e-legitimationer. Freja är, precis som BankID, godkänd av DIGG – den myndighet som granskar och certifierar svenska e-legitimationer.
Bolaget har cirka 1,6 miljoner användare och kan utfärda e-legitimation till personer från över 170 länder. Men de har utmaningar att ta sig förbi monopolet som BankID fått även om många tjänster har anslutit sig till Freja.
”Har man inte tillgång till BankID utesluts man från många ställen. De som ska ansöka om VAB har inte tillgång till Försäkringskassans e-tjänst och vill man logga in på en skolplattform för att följa barnens skolgång blir det svårt om kommunen inte erbjuder någon alternativ e-legitimation”, säger Kristofer.
Ligger BankID nere står Sverige stilla
Beroendet skapar inte bara utanförskap – det gör också Sverige mer sårbart.
”Om 80–90 procent av alla tjänster kräver BankID och det ligger nere, då står Sverige stilla”, säger Kristofer.
Vården. Försäkringskassan. Skolplattformar. Digitala vårdtjänster. Väldigt många tjänster bygger på att en enda e-legitimation fungerar.
Läs också:
Hon lånade pengar av en vän – blockades från BankID – Dagens PS
”Noa byggde arken innan regnet kom.”
Freja menar att Sverige behöver redundans: fler godkända e‑legitimationer som inte bara finns som alternativ, utan som faktiskt används av många tjänster i praktiken.
I dag är nästan hela samhället beroende av att en enda e‑legitimation fungerar, och det gör både myndigheter och privatpersoner sårbara om BankID skulle ligga nere.
Lagen ändras – myndigheter måste öppna upp
Sedan 1 januari måste de flesta statliga myndigheter stödja alla e‑legitimationer som DIGG godkänner inom ramen för det så kallade Auktorisationssystemet.
Den 23 januari lade regeringen fram ett nytt lagförslag som tvingar fler offentliga aktörer att följa samma krav. Kristofer välkomnar steget – men ser att det inte räcker hela vägen.
”Nu måste man ta det sista steget så att alla tjänster som i dag har BankID också stödjer alla godkända e-legitimationer”, säger han. ”Det är en liten process för en organisation att lägga till fler i sitt system”.
Så länge många tjänster fortsätter att bara erbjuda BankID kvarstår både sårbarheten och utestängningen.
