Noteringsboomen på Stockholmsbörsen väcker internationell uppmärksamhet. När framgången ska förklaras lyfts svenska småsparare fram.
Svenska småsparare hyllas utomlands: "Sticker ut"


Sverige seglar upp som Europas hetaste marknad för börsintroduktioner. Verisure och Noba är bara två exempel på kommande stora noteringar.
Hittills i år har bolag på Stockholmsbörsen rest nära två miljarder dollar – en volym som vida överstiger London, Madrid och Frankfurt.
Men vad är det som gör att Sverige klarar sig så bra i konkurrensen?
Många småsparare i Sverige
Analytiker som CNBC har talat med pekar på tre faktorer: en djupt rotad nationell ”aktiekultur”, diversifierade källor av inhemskt kapital och ett stöttande regelverk.
I centrum för intresset står den så kallade aktiekulturen. En ovanligt stor andel av hushållens sparande är placerat i fonder och aktier, vilket ger en bred bas av kapital även för mindre och medelstora bolag.

Att privatpersoner i hög utsträckning är vana vid att ta risk på aktiemarknaden ses som något som skiljer Sverige från övriga Europa.
”Om man tittar på den genomsnittliga privatinvesteraren är en mycket större andel av människors förmögenhet investerad på de offentliga aktiemarknaderna. Sverige sticker ut i Europa”, säger Kasper Dichow, chef för nordisk chef för corporate finance och ECM på Nordea (börskurs Nordea).
Senaste nytt
Viktig grundbult
Denna kultur har formats under decennier. Redan på 1970-talet introducerades skattegynnade sparformer som lockade allt fler svenskar till börsen.
Ett stort steg togs med investeringssparkontot 2012, som ytterligare sänkte trösklarna för småsparande.
Resultatet är att en betydande del av hushållens förmögenhet idag är direkt eller indirekt placerad i aktier. Det gäller även pensionssparandet, som European Pensions har noterat.
Det starka inhemska kapitalet fungerar som en grundbult för börsnoteringar av olika storlek.
Byggt upp rutinen
När nya bolag går till marknaden finns ofta ett stort intresse från privatpersoner, family offices och pensionsfonder som vill ta position tidigt.
Den breda efterfrågan gör att svenska bolag kan genomföra emissioner på ett mer förutsägbart sätt än i andra europeiska finanscentra, där beroendet av utländska institutioner är större.
Ytterligare en förklaring är den väletablerade processen kring börsintroduktioner. Sverige har under lång tid haft en jämn ström av noteringar, vilket byggt upp en erfarenhet både hos banker, rådgivare och investerare.
Öppna för sekundärnotering
En central komponent är användningen av så kallade cornerstone-investerare, stora institutioner som går in tidigt och därigenom signalerar kvalitet och stabilitet till marknaden.
Detta ekosystem stöds också av en jämförelsevis flexibel reglering och en öppenhet för sekundärnoteringar på andra nordiska marknader inom Nasdaq-nätverket, enligt CNBC.
Ses som en föregångare
Kombinationen av privat kapital, institutionella aktörer och internationellt kapitalflöde har skapat en miljö där börsintroduktioner kan genomföras med större framgång.
Trots att årets volymer ännu ligger långt under toppnivån från 2021, då över elva miljarder dollar togs in, ses alltså Sverige som en föregångare.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.











