Rörlig eller fast ränta på bolån – vilket är bäst?

Makroekonomiska faktorer och deras påverkan på bolåneräntorna

Bolåneräntor formas av externa krafter, som ligger långt bortom vad de enskilda bankerna själva kan påverka. Den som står inför valet att binda räntan eller inte och tror att svenska bolåneräntor enbart är en inhemsk angelägenhet, missar det större spelet.

Riksbankens penningpolitik och bolåneräntor

Riksbanken använder styrräntan som sitt främsta verktyg för att styra kreditkostnader. Besluten baseras dock på prognoser som sällan överlever den oundvikliga konfrontationen med verkligheten. Marknaden prissätter framtida ränteförändringar långt innan Riksbanken hinner agera och det påverkar både de rörliga och de bundna bolåneräntorna.

Inflationens roll i räntebildningen

Bolåneräntor speglar förväntningar på inflationen snarare än det aktuella läget. När inflationen ökar uppstår en kedjereaktion där stigande marknadsräntor tvingar bankerna att justera bolånevillkoren uppåt. En ihållande hög inflation driver upp både korta och långa räntor, medan en stabil inflation ger ökad förutsägbarhet. Om inflationsmålet ligger fast men prisutvecklingen avviker skapas en osäkerhet som slår mot räntemarknaden.

Internationella effekter på svenska bolån

Federal Reserve och ECB styr finansmarknaderna i en omfattning som gör den svenska centralbanken till en passagerare snarare än kapten på skutan. Amerikanska räntebesked får ofta de globala obligationsräntorna att stiga kraftigt. Det leder till att bankernas upplåningskostnader ökar och därmed höjs de svenska bolåneräntorna. Även europeiska penningpolitiska beslut påverkar likviditet och kapitalflöden i hela euroområdet.

Binda räntan eller inte: Stabilitet kontra flexibilitet

Beslutet om att binda räntan eller inte handlar i grunden om hur stor osäkerhet man är villig att acceptera. En lösning kan vara en kompromiss där man kombinerar olika varianter av räntebindning för att sprida risken.

Fast ränta: Förutsägbarhet till ett pris

Att binda räntan innebär stabilitet. Oavsett vad Riksbanken gör eller hur obligationsräntorna rör sig ligger månadskostnaden fast. Den som prioriterar trygghet och budgetkontroll slipper obehagliga överraskningar. Nackdelen är att den fasta räntan ofta prissätts med en marginal som gör den dyrare än den rörliga ränta över tid. Att binda vid fel tillfälle kan innebära en långvarig ekonomisk belastning om räntorna senare visar sig falla.

Rörlig ränta: Långsiktig besparing med kortsiktig risk

Den rörliga räntan har hittills alltid inneburit en lägre genomsnittskostnad på lång sikt. Bankerna har en historik av att prissätta de rörliga lånen lägre eftersom korta räntor oftast ligger lägre jämfört med de längre. För den som har marginaler att hantera eventuella ränteuppgångar är den rörliga räntan ofta mest lönsam. Att inte ha en buffert att ta till kan dock visa sig bli kostsamt.

Rörlig eller fast ränta: Kombinera för en balanserad strategi

Att dela upp lånet mellan fast och rörlig ränta ger en viss förutsägbarhet utan att man helt behöver avstå från flexibilitet. En del av lånet skyddas då mot räntehöjningar samtidigt som en annan del kan dra nytta av eventuella framtida sänkningar. Fördelningen mellan fast och rörlig del anpassas efter den egna riskbenägenheten och ens ekonomiska situation.

Bankernas räntesättning – en långsam process

Huruvida man ska välja rörlig eller fast ränta på bolån beror på var marknaden befinner sig, och då inte minst den nuvarande nivån på Riksbankens styrränta. Historiskt har bankernas rörliga räntor följt med såväl uppåt som nedåt, men justeringarna sker ofta med eftersläpning. 

Bolåneräntor har en tendens att stiga snabbt men sjunka långsamt. Finansieringskostnader via bostadsobligationer och interbankräntor påverkar hur snabbt bankerna justerar sina erbjudanden. 

Om konkurrensen om bolånekunder hårdnar kan marginalerna pressas och räntorna sjunka snabbare. Om bankerna prioriterar stabilitet och riskhantering kan anpassningen efter ändringar i styrräntan dock ske i en långsammare takt.

Historiska mönster

Tidigare räntecykler visar att bolåntagare som valt rörlig ränta oftast fått lägre kostnader på sikt. I regel kan man därför säga att det rörliga alternativet blivit mer fördelaktigt jämfört med bundna lån. De undantag som har funnits har ägt rum i perioder med oväntade inflationsutbrott som lett till snabba räntehöjningar.

Valet av rörlig eller fast ränta på bolån

I valsituationen fast eller rörlig ränta är det den personliga ekonomin som bör avgöra vilket alternativ som är mest hållbart. Tillgången till buffert, vilken amorteringstakt man har och ens långsiktiga mål styr hur mycket risk man bör ta. En stabil inkomst ger utrymme för en eventuellt stigande rörlig ränta, medan en mer osäker ekonomi kan kräva större förutsägbarhet.

Rörlig eller fast ränta på bolån: Balansräkning och risktolerans

Belåningsgraden för boendet och ens totala grad av skuldsättning avgör hur känslig ens ekonomi är för ränteförändringar. En hög belåning kombinerad med små marginaler ger större risk. Att i det läget ha tryggheten av en fast ränta kan vara viktigare än potentiella kostnadsbesparingar. En lägre skuldsättning kombinerat med en stabil ekonomi ger istället större flexibilitet att hantera eventuella svängningar.