När sparräntorna faller minskar avkastningen på tryggt sparande. Samtidigt ökar kraven på hushållens ekonomiska motståndskraft. I detta ränteläge blir bufferten inte bara viktig utan avgör hur mycket risk hushållen faktiskt har råd att ta.
Fallande räntor – gör så här för att öka hushållets motståndskraft
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 17 dec. 2025Publicerad: 17 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I tider av lägre sparräntor finns en tydlig risk att hushåll underskattar värdet av likvid trygghet. Bufferten fungerar som ekonomins stötdämpare och minskar behovet av att ta dyra lån eller sälja långsiktiga placeringar vid fel tillfälle.
Buffert – en stabiliserande kraft för hushållen
Hur stor bufferten bör vara beror inte på en fast procentsats utan på hushållets riskprofil. Boendeform och familjesituation är centrala faktorer.
Ett hushåll i hyresrätt utan barn klarar sig ofta med en till två månaders utgifter i buffert. Vid månadskostnader på 20 000 kronor motsvarar det cirka 20 000 till 40 000 kronor.
För hushåll i bostadsrätt med barn ökar både försörjningsansvar och fasta kostnader. Här ger två till tre månaders utgifter större stabilitet. Vid 30 000 kronor i månaden innebär det 60 000 till 90 000 kronor.
Villaägare med barn har generellt högst exponering för oförutsedda utgifter. Kostnader för uppvärmning underhåll och reparationer kan snabbt bli omfattande. En buffert på tre till fyra månaders utgifter är därför rimlig vilket vid 35 000 kronor i månaden motsvarar 105 000 till 140 000 kronor.
ANNONS
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
När bufferten är på plats förändras spelreglerna
När hushållet har en tillräcklig buffert minskar behovet av kortsiktig försiktighet i övrigt sparande. Det skapar utrymme att tänka mer långsiktigt och dra nytta av ränta på ränta effekten.
Ett illustrativt räkneexempel* på sparande i över 20 år visar skillnaderna tydligt.
Ett månadssparande på 1 000 kronor utan ränta ger 240 000 kronor.
Samma sparande på ett sparkonto med 2,3 procent ränta ger cirka 304 000 kronor. Placeras pengarna i en aktiefond med i snitt 8 procent årlig avkastning växer kapitalet till cirka 572 000 kronor.
Skillnaderna uppstår trots identiskt sparbelopp och illustrerar varför buffert och långsiktigt sparande bör behandlas som två separata delar av ekonomin.
* Beräkningarna är före avgifter och skatt och ska ses som exempel.
Källa: Fallande sparräntor: Tänk så här med bufferten, december 2025
ANNONS
ANNONS
Läs mer:
Dags att binda boräntan? Läget kan snart vända E55
Hur stort sparande har du? Så slår nya skatten mot din plånbok Dagens PS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing. Skriver idag främst Weekend-material för Dagens PS.
Sandra Sahlén
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing. Skriver idag främst Weekend-material för Dagens PS.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS