Skattesänkningar och lägre avgifter ger tvåbarnsfamiljer 1 900 kronor mer varje månad 2026. Men ekonomen varnar: amortera dyra lån och återuppbygg bufferten innan pengarna försvinner i hushållskassan.
Experten om 2026: Bygg buffert – sedan kan ni festa
Simon Kronö
Uppdaterad: 28 dec. 2025Publicerad: 29 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Beräkningarna från Länsförsäkringar visar att familjer med genomsnittslöner får mer pengar genom sänkta skatter på inkomster, mat och el samt billigare förskola från juli, skriver Dagens Industri.
Men ekonomen Claudia Wörmann ser hur lätt de extra pengarna försvinner.
”Det talas ofta om att man ska ha en beredskap för sämre tider men jag tycker även att man ska ha en beredskap för bättre tider. Har man tagit av sin buffert för oförutsedda utgifter – se till att bygga upp den igen”, säger hon till Nynäshamns Posten.
Hennes rekommendation: en buffert motsvarande två totala månadskostnader. Först därefter är det dags att planera för annat.
Många förändringar under 2026
Förändringarna som träder i kraft under 2026 är omfattande.
Från januari höjs jobbskatteavdraget, vilket ger cirka 400 kronor mer i månaden för den med genomsnittslön, skriver Expressen.
Pensionärer över 66 år får sänkt skatt med cirka 150 kronor i månaden.
ANNONS
I april halveras matmomsen från 12 till 6 procent, tillfälligt fram till årsskiftet.
Samtidigt lättar bolånereglerna – taket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde.
ANNONS
Senaste nytt
Sex miljoner förlorar ränteavdrag
Men alla förändringar gynnar inte plånboken. Ränteavdraget för blancolån försvinner helt, vilket påverkar sex miljoner svenskar enligt Skatteverket.
Rotavdraget sänks också från 50 till 30 procent.
Gränsen för skattefritt sparande på ISK-konto höjs från 150 000 till 300 000 kronor, skriver DI.
För den som fyller 67 år under 2026 införs en ny tandvårdsersättning där staten betalar 90 procent vid rotfyllningar och lagningar.
”Ta vara på det vi har”
ANNONS
Från januari sänks elskatten med drygt 10 öre per kilowattimme. Dessutom införs ett högkostnadsskydd som slår in om elpriset i ett elområde överstiger 1,50 kronor i genomsnitt per kilowattimme under en månad.
Trots förbättringarna ser Wörmann att många hushåll fortfarande har det tufft efter inflationsåren.
”Det har varit ett bra år att påminna hushållen om att ta vara på det vi har. Vi hade det så bra länge och tog mycket för givet”, säger hon.
”Tuffa och osäkra år bakom sig”
Men inte ens hälften av svenskarna tror heller på bättre tider.
Inte särskilt förvånande, enligt SEB:s (börskurs SEB) privatekonom Américo Fernández, som trots detta ser ljusare privatekonomiska sådana för många av dem.
”Hushållen har haft flera tuffa och osäkra år bakom sig. Riktningen sedan dess är uppåtgående men det är först under hösten vi sett att optimismen omvandlats till högre konsumtion”, säger han till DI.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS