Sverige står inför den största privata förmögenhetsöverföringen i modern tid. Under de kommande två decennierna väntas bostadsförmögenheter värda nära 2 000 miljarder kronor överföras från 40-talistgenerationen till nästa generation.
Enorm förmögenhetsöverföring väntar – 2 000 miljarder inom 20 år
Den så kallade boomergenerationen, personer födda på 1940-talet och tidigt 1950-tal, sitter på en enorm bostadsförmögenhet. En förmögenhet som nu successivt ska skiftas till deras barn, det skriver Dagens PS.
Enligt en ny rapport från Mäklarsamfundet färsk beräknas bostadskapital motsvarande cirka 1 790 miljarder kronor föras över under perioden. Vilket i genomsnitt motsvarar 81 miljarder kronor per år.
”Det här är en mycket stor strukturell förändring som kommer att prägla småhusmarknaden länge”, konstaterar Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm i en kommentar.
Miljardärer stod redo att flytta – räddades i sista stund
En arvskatt för de allra rikaste var inget som Schweiz miljardärer ville höra talas om. Flera av dem gjorde sig redo för en flytt – men nu slipper de röra på sig.
Hundratusentals småhus kan frigöras
Arvsvågen handlar inte bara om pengar.
Drygt 326 000 småhus i Sverige ägs i dag av personer som är 73 år eller äldre. Om huvuddelen av dessa bostäder säljs i samband med arvsskiften kan det innebära en utbudsinjektion på småhusmarknaden som överstiger den totala nybyggnationen av småhus sedan 1991, visar rapporten.
Läs också: Därför får många barn vänta längre på arvet. E55
Bakgrunden är att rörligheten bland äldre bostadsägare är låg. Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, pekar på flera förklaringar: reavinstskatt, kreditprövningar och brist på alternativa boenden gör att många äldre stannar kvar trots att de kanske skulle vilja flytta
”Det gör att nästa stora rörelse i småhusbeståndet i praktiken sker via arv”, säger Lusensky.
Arvet går till redan välbeställda
En central slutsats i rapporten är att arvsvågen är bred men långt ifrån jämnt fördelad.
Missa inte: Millennials väntar på miljonarv – riskerar att bli blåsta. Dagens PS
Ungefär en fjärdedel av alla svenskar mellan 30 och 64 år bedöms vara arvtagare till 40-talisternas bostadskapital. Men de som faktiskt ärver skiljer sig från genomsnittet. Arvtagarna har i regel högre inkomster och bor redan i ägt boende.
”Kapitalet tillfaller i stor utsträckning hushåll som redan har en stark ekonomisk position, vilket riskerar att förstärka skillnader mellan hushåll – särskilt på lokal nivå”, står det i rapporten.
Miljarder till statskassan
Förmögenhetsöverföringen väntas också ge betydande tillskott till statskassan.
Rapporten uppskattar att de statliga intäkterna från reavinstskatt kan uppgå till omkring 20 miljarder kronor per år under den kommande 20-årsperioden, baserat på en reavinstskatt på 22 procent.
Läs även: Ta inte ut hela pensionen direkt – du lever troligen längre än du tror. Realtid
Den största toppen i kapitalöverföringen väntas inträffa runt 2036, då uppskattningsvis 93 miljarder kronor kan skiftas i arv under ett enskilt år.
Kan påverka prisbildningen
Den totala kapitalöverföringen motsvarar omkring 1,5 procent av BNP per år, eller ungefär statens årliga utgifter för rättsväsendet.
Missa inte: Pensionskrisen få talar om – “när du inte längre behövs”. E55
Om arvskapitalet i stor utsträckning används för att finansiera bostadsköp bland arvtagarnas barn och barnbarn kan det få effekter på prisbildningen, även om summorna utgör en begränsad del av den årliga omsättningen på bostadsmarknaden.
Rapporten bygger på registerstatistik från SCB och försäljningsdata från Svensk Mäklarstatistik, och beräkningarna har tagits fram av konsultföretaget Juni Strategi och Analys.
