Ekonomisk beredskap – krisplanens glömda pusselbit

Lär av Ukrainas beredskap

Under arbetet med boken har Northmill tittat på tidigare kriser men inte minst det pågående kriget i Ukraina för att lära sig mer. Den främsta lärdomen därifrån är vikten av sammanhållning.

Läs även:
Att inte känna dina grannar kan påverka din krisberedskap. E55

”De har ju krigat där i över tre års tid nu men de håller fortfarande ihop samhället. Det man framförallt ser är att de har väldigt starka sociala nätverk där grannar delar resurser och lokala företag håller igång försörjningskedjor, säger hon och fortsätter:

”Det finns också informella stödnätverk som ersätter statliga funktioner. Man har sett att fabriker som har tillverkat nånting annat nu går in och hjälper till och tillverkar olika typer av krigsmateriel.”

Ensamhet är ett problem

Idag så pratar vi ju om allt ifrån om man har det svårt på jobbet eller med sina barn eller äktenskapet. Men när det kommer just till ekonomin så är det nästan lite tabu. 

”Vi vill gå ut och utbilda och informera om att det är okej att prata om de här svårigheterna. Jag tror bara genom att man pratar så släpps också en stress och då får man också ny energi att ta tag i sina utmaningar. Men det är också viktigt att betona att det finns professionell hjälp att få”.

Missa inte:
Svenskarnas krisberedskap brister – få har kontanter hemma. E55

Här lyfter Julie Chatterjee också ett stort problem för beredskapen: ensamhet. Enligt henne gör ensamhet oss mer sårbara både genom att vi inte har någon att dela med oss av om våra bekymmer, men också genom att minska den sociala samhörigheten där gemensamma lösningar kan sökas.

”Här har vi återigen mycket att lära oss av Ukraina”, säger hon.

Svårighet att nå ut

Många drar sig för att prata ekonomi med andra och flera av dessa är unga. Vilket gör det extra svårt att kunna nå ut med budskap om privatekonomisk beredskap.

”Vi har tänkt väldigt mycket på hur man ska nå ut till unga. Bland annat har vi sett till att handboken är kortfattad, lättläst och lätt att söka i”, säger Chatterjee.

Många unga i ”tiktok-generationen” vill ha snabba och lättförståeliga klipp och lyssnar mer på så kallade ”finfluencers” än på banker. Men det behöver nödvändigtvis inte vara något dåligt menar Julie Chatterjee.

”Vi i näringslivet kan bidra med att göra det lite roligare än vad det är idag och i alla fall prata om det. Sen kanske till och med kan knyta oss an till någon finfluencer som faktiskt pratar och utbildar kring finansiell krisberedskap”, säger hon.

Om du skulle ge ett enda råd till någon som funderar över sin privatekonomiska beredskap vad skulle det vara?

”Jag skulle hänvisa till det kapitlet i vår handbok där det står hur du gör en ekonomisk karta. Där kartlägger man sina inkomster, sina utgifter, de tillgångar man har, olika typer av sparande och sen självklart skulder. Där kan man se sina sårbarheter”.

”Sen är boken full med små enkla tips på bara några rader som att abonnemangsrensa, vänta med att göra inköp under 24 timmar, handla aldrig hungrig med mera. På ett psykologiskt plan är det absolut viktigaste som sagt att prata om det med andra”.