De dricker mer än vanligt och kissar genom blöjorna. Föräldrarna känner att något är fel och söker vård, men får besked att komma tillbaka nästa vecka. När småbarnen väl kommer in för specialistvård har kroppen redan börjat bilda en livshotande syraförgiftning.
Allt fler småbarn skickas hem – trots livshotande sjukdom
Simon Kronö
Uppdaterad: 18 okt. 2025Publicerad: 19 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Nu larmar Barndiabetesfonden om en ökning av försenade diagnoser bland de minsta barnen med typ 1-diabetes.
Tillsammans med Barnläkarföreningen lanserar man kampanjen ”Vård i tid” för att rädda liv.
Blöjorna döljer varningssignalerna
De klassiska symptomen – törst, att kissa mycket, viktnedgång och trötthet – försvinner i vardagen med små barn.
”De symptomen kan vara svåra att se på ett litet barn som har blöjor och som inte kan uttrycka sina känslor. Det kanske är mer symptom som att man blir gnällig och grinig”, säger Karolina Janson, generalsekreterare för Barndiabetesfonden, till Realtid TV.
Men det är inte bara föräldrarna som missar signalerna. Inom primärvården uppmärksammas symptomen för sällan, trots att föräldrar söker vård.
”Man blir hemskickad och kanske får en tid nästa vecka”, säger Janson.
ANNONS
Senaste nytt
Syraförgiftning hinner utvecklas
ANNONS
När diagnosen dröjer hinner kroppen bilda diabetisk ketoacidos – en syraförgiftning som är livshotande. Antalet småbarn som kommer in för vård alldeles för sent ökar samtidigt som fler barn under fem år insjuknar.
Sverige är världens mest drabbade land efter Finland. Typ 1-diabetes är den vanligaste livshotande kroniska sjukdomen bland barn i landet.
Janson riktar ett tydligt budskap till primärvården: ”Finns det minsta misstanke: ta ett stick i fingret och mät blodsockret.”
Tolv miljarder kronor årligen
Sjukdomen kostar samhället nästan 12 miljarder kronor årligen – kopplat till sjukdom, hjälpmedel, vård och komplikationer.
Men siffrorna fångar inte den fullständiga bilden.
Bland mammor till barn med typ 1-diabetes har 40 procent utmattningssymptom. Sjukdomen sätts aldrig på paus och följer familjen dygnet runt.
Genombrott utan biverkningar
ANNONS
Trots allvaret finns hopp. Forskare i Uppsala har lyckats transplantera insulinproducerande celler helt utan immundämpande läkemedel – som annars ökar risken för cancer och andra sjukdomar.
”Faktum är att vi ligger ganska långt fram vad gäller botemedel för typ 1-diabetes”, säger Janson, som själv är mamma till en dotter med sjukdomen.
Barndiabetesfonden har i år delat ut rekordstora 22,5 miljoner kronor till forskning.
Men i forskningssammanhang är det en bråkdel av vad som behövs för att lösa gåtan om varför allt fler småbarn drabbas.
Unika förutsättningar för forskning
Sverige har en särställning inom diabetesforskning. Nationella Diabetesregistret är unikt i världen och forskare från hela världen använder det i sina studier. Två av världens främsta forskare inom typ 1-diabetes finns här.
”Vi har personer som gärna ställer upp på kliniska undersökningar”, säger Janson.
Trots dessa förutsättningar kunskapen om sjukdomen låg i samhället.
ANNONS
”Sjukdomen går inte att förebygga och vi har en ökad risk här uppe i Sverige. Den drabbar framför allt små barn”, säger Janson.
Endast forskningen kan ge svar på varför Sverige drabbas så hårt.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS