Veckans avsnitt av podcasten AI+ spelades sin på Convendum. Inte på länk. Inte i någon steril Zoom-ruta. På riktigt. Realtids redaktör Viggo Cavling och AI-entreprenören Katarina Gospic mittemot varandra med en mikrofon. Här är en sammanfattning av samtalet om USA, bortsprungna hundar och en tvättmaskin för människor.
Våga först, reglera sen – därför vinner USA gång på gång

Det börjar med att Katarina berättar att hon blivit chairwoman för Blue Grid Group i USA. Ett gäng seniora tungviktare med bakgrund i Accenture och Disney som nu ska hjälpa bolag skapa värde med AI. Kontor i Orlando. Florida. Inte Kista.
Allt började med ett skämt om en ryggsäck på en IBM-konferens i Boston. Där har ni affärsutveckling 2026. Folk som säger att mingel är töntigt har aldrig gjort affärer.
Sedan glider vi in på det som egentligen är kärnan.
Varför äger USA techvärlden?
Viggo träffade en person med förflutet i regeringen som förklarade skillnaden mellan amerikansk och europeisk juridik. I USA döms det först. Reglerna formas av verkliga fall. Någon gör fel, blir stämd, betalar. Domen blir praxis. Systemet är brutalt. Ofta kaotiskt. Men det rör sig.
I Europa skriver vi lagen först. Sedan hoppas vi att verkligheten lyder.
Det låter vuxet. Det är det också. Problemet är att verkligheten inte bryr sig om våra remissrundor.
Katarina pratar om musår. Ett människoår motsvarar trettio i teknikutveckling. I den takten är det svårt för lagstiftare att ens hitta glasögonen innan världen förändrats igen.
USA springer först. Reglerar sen. Ibland kostar det miljarder i skadestånd. Men det skapar också Amazon, Google och resten av ligan. Man vågar ta risken. Man räknar på den. Man lever med den.
Sedan Japan.
En tvättmaskin för människor. En hårmaskin som suger in frisyren och levererar styling på fem minuter. Jag tänker direkt: frisören är rökt. Katarina säger nej. De bästa överlever. De som bara klipper tre millimeter på rutin får konkurrens av roboten.
AI slår inte ut yrken. Den avslöjar dem.
Avslutningen är nästan för bra för att vara sann. Ett radhusområde i USA där uppkopplade dörrklockor från Amazon hjälper en flicka hitta sin bortsprungna hund. Dog recognition via hela kvarterets kameror.
I Sverige hade vi haft en statlig utredning innan hunden hunnit skälla.
Men frågan är större än så. Kan vi använda tekniken smart utan att förlora integriteten. Katarina pratar om biometriska mått – som längden på överarm och underarm – unika identifierare som inte kräver ansiktsigenkänning. Tekniken är mer sofistikerad än debatten.






