Svenska regionala flygplatser vill rita om kartan för svenskt flyg. I ett uppmärksammat utspel kräver organisationen att Swedavia avvecklas i sin nuvarande form, att statens vinstkrav försvinner och att Bromma flygplats säljs till en ny ägare.
SRF till attack mot Swedavia: "Systemet fungerar inte längre - sälj Bromma"
Bakom förslaget ligger en växande frustration över det som allt fler inom branschen beskriver som den svenska flygkrisen.
Samtidigt som Arlanda och Swedavia sakta återhämtar sig efter pandemin kämpar många regionala flygplatser med stora ekonomiska problem. Enligt Svenska regionala flygplatser, SRF, har de samlade underskotten vuxit från omkring 500 miljoner kronor före pandemin till närmare 800 miljoner kronor i dag.
”Man kan tala om nationell nytta, men lokal nota”, säger SRF:s vd Peter Larsson i Flygtorget.
Bränslebristen kommer slå mot flygets svagaste länkar
Det talas om bränslebrist, ransonering och stigande biljettpriser. Samtidigt öppnar nya flyglinjer från Arlanda. Flygbranschen är
Kommunerna får betala Swedavias nota
SRF menar att dagens modell skapar en obalans. Statliga Swedavia driver tio flygplatser och kan använda överskott från exempelvis Arlanda för att finansiera mindre flygplatser i sitt eget nätverk. De drygt 30 regionala flygplatser som ägs av kommuner och regioner saknar den möjligheten.
Resultatet blir att lokala skattebetalare får stå för kostnaderna för en infrastruktur som i praktiken används av hela landet. Organisationen pekar på Norge och Finland som förebilder. Där drivs nästan alla flygplatser inom samma statliga system.
I Sverige har utvecklingen gått åt motsatt håll.
och flygbolag enligt SRF:s vd Peter Larsson i Flygtorget. Foto: TT
Bromma i centrum
Den mest kontroversiella delen av förslaget handlar om Bromma. SRF vill inte bara rädda flygplatsen utan också sälja den.
Tanken är att en ny ägare ska kunna utveckla Bromma som nav för regionalflyg, ambulansflyg, affärsflyg och framtida elflyg. Organisationen menar att Brommas läge nära centrala Stockholm fortfarande är attraktivt för både resenärer och flygbolag.
Mitt i bränslekrisen startar nytt flygbolag: ”Det är ett prekärt läge”
Svenska flygbolag har haft några år som mest liknar en hinderbana arrangerad av en lätt sadistisk managementkonsult. Först pandemin.
Flygstriden hårdnar
Utspel av den här typen är ovanliga i svensk flygdebatt. Men konflikten mellan Arlanda, regionalflyget och staten har blivit allt tydligare efter pandemin. Medan utrikestrafiken återvänder till Arlanda har många mindre flygplatser svårt att få ekonomin att gå ihop.
När regeringens flygplatsutredning presenteras i höst väntar därför en av de mest omfattande diskussionerna om svensk flygpolitik på många år.
Perfect Weekend Guide: Den svenska flygkrisen i fyra punkter
• Sverige har tappat mark mot övriga Europa när det gäller internationell tillgänglighet. Medan flygplatser som Copenhagen Airport, Helsinki Airport och Oslo Airport har vuxit har Arlanda förlorat flera långlinjer och marknadsandelar.
• Höga start- och landningsavgifter och begränsad politisk prioritet har gjort att flygbolag ofta väljer andra nordiska nav framför Arlanda. Resultatet är sämre direktförbindelser till viktiga marknader i Nordamerika och Asien.
• SAS omställning efter rekonstruktionen och inträdet i SkyTeam har stärkt bolaget finansiellt men har inte löst Sveriges strukturella problem med internationell konnektivitet.
• De regionala flygplatserna har blivit allt mer beroende av kommunala stöd. Samtidigt är många orter beroende av flyget för näringsliv, sjukvård och offentliga transporter.
• Flera branschföreträdare varnar nu för att Sverige är på väg att få ett tvådelat system där Arlanda överlever medan det regionala flygnätet successivt försvagas. Det är den utvecklingen som ligger bakom SRF:s krav på en omfattande reform av hela flygplatssystemet.
Läs även: 16 minuter i luften kan förändra hela flygindustrin
