09 maj
2026
Det talas om bränslebrist, ransonering och stigande biljettpriser. Samtidigt öppnar nya flyglinjer från Arlanda. Flygbranschen är sällan pedagogisk. Den är mer som en säkerhetsgenomgång: alla nickar, men få lyssnar riktigt förrän planet skakar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Enligt Viggo Cavling, redaktör för Perfect Weekend och flygexpert efter många år på reseindustrins affärstidning, är förklaringen enkel. Vintern är flygets lågsäsong. Januari och februari är månader då mycket står stilla. Sommaren är perioden då pengarna ska tjänas.
”Det är nu alla pengar ska tjänas under sommaren”, säger han.
Flyget har dessutom förändrats. Affärsresenären är inte längre lika självklar som ryggrad i systemet. Fritidsresenären har tagit större plats. Det betyder fler semesterlinjer, mer charter och större tryck på populära destinationer.
Premiumresor fortsätter att trotsa konjunkturen. Samtidigt tornar nya risker upp sig i form av geopolitik och stigande bränslepriser.
Flygbolagens kostnader brukar grovt beskrivas i tre delar: flygplan, personal och bränsle. Om bränslet stiger kraftigt påverkar det alltså snabbt kalkylen.
”Om bränslet fördubblas kan det bli en ökning av biljettpriset på 20–30 procent”, säger Cavling.
Han tror dock inte att biljettpriserna nödvändigtvis fördubblas. Flygbolag arbetar med hedging, alltså olika former av prissäkring. Men skyddet är inte evigt. Det handlar snarare om månader än om någon trygg treårig bolåneränta för jetbränsle.
Det stora problemet är inte bara priset. Det är tillgången.
”Det handlar om att få tillgång till det som man har köpt”, säger han.
Om bränslebristen blir skarp kommer de stora aktörerna sannolikt först i kön. De mindre bolagen hamnar längre ned i näringskedjan.
Det kan slå mot nya svenska satsningar på regionalflyg, exempelvis linjer mellan Gotland och Stockholm eller Skåne och Stockholm. Där finns ofta äldre flygplan, svagare balansräkningar och tunnare marginaler.
”De ligger väldigt risigt till i näringskedjan”, säger Cavling.
Svaga linjer riskerar att försvinna först. För resenären till Mallorca är oron mindre. För den som bor i glesbygd kan effekten bli betydligt större.
”Folk som bor i glesbygd har det dåligt redan nu, och de kommer att få det ännu sämre”, spår Cavling.
Bränslekrisen kommer ovanpå en större rörelse i flygbranschen: konsolidering. Färre bolag kontrollerar allt större delar av marknaden.
I Europa dominerar tre stora grupper: Lufthansa, IAG med British Airways, samt Air France-KLM. SAS har redan tagit klivet in i Air France-KLM:s sfär. Nästa stora europeiska bricka är Portugals TAP.
”Vi kommer att få en marknad där färre aktörer kontrollerar större delar av marknaden”, säger Cavling.
Samtidigt finns den gamla nationella reflexen kvar. Länder vill gärna ha egna flygbolag. Sverige har under åren pumpat in ungefär 20 miljarder kronor i SAS. Cavlings dom är inte sentimental.
”Och vad fick vi för det? Ingenting.”
Läs även: Sex veckor kvar – sen kan flygbranschen börja ställa in
Om de gamla nätverksbolagen bygger lojalitet med poängprogram, lounger och navtrafik, spelar Ryanair ett annat spel. Bolaget säljer flyg som en enkel vara. Punkt till punkt. Inga stora drömmar om nationell stolthet. Bara avgång, landning och en extra avgift för det mesta som går att ta betalt för.
Cavling pekar på Ryanair som Europas mest lönsamma flygbolag och som en aktör som kan segla ovanför de gamla jättarna.
Trots bränsleoro, konsolidering och politisk press är den globala trenden tydlig: fler människor kommer att flyga. När medelklassen växer i Indien, Asien och delar av Afrika ökar också efterfrågan på flygresor.
Cavling beskriver det som flygets stora långsiktiga rörelse. Fler människor får råd att resa. Då köper de flygbiljetter.
Men att sia om flygets framtid är riskabelt. Pandemin visade hur snabbt hela systemet kan stanna.
”Förmågan att se in i framtiden i flygbranschen är begränsad”, avslutar han.
Läs även: SAS varnar för ytterligare en flygkris – grönt flygbränsle nästa stora flaskhals
Svensk turism omsätter över 500 miljarder kronor. Ändå är turismen fortfarande en liten del av svensk ekonomi. Hotellen fylls, nya aktörer jagar marknadsandelar och Arlanda borde enligt Viggo Cavling öppna dörren för lågprisflyget på riktig. Svensk turism mår okej Svensk turism mår inte dåligt. Men den mår heller inte så bra som den kunde. Enligt …
Premiumresor fortsätter att trotsa konjunkturen. Samtidigt tornar nya risker upp sig i form av geopolitik och stigande bränslepriser. I Perfect Weekends tv-intervju med Charlotte Blum, vd för Unlimited Travel Group, framträder en bransch som både växer och balanserar på en tunn lina. Från småbolag till miljardaffär Unlimited Travel Group är i grunden en förvärvsmaskin. Strategin …
Kampen mot penningtvätt har hårdnat avsevärt de senaste åren, men kritiken mot systemets effektivitet växer. Trots strängare lagstiftning och bankernas massiva investeringar i kontrollsystem hittar de kriminella nätverken ständigt nya vägar. Samtidigt hamnar helt vanliga privatpersoner och företagare i kläm när bankernas algoritmer slår till. Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, konstaterar att penningtvättsreglerna har genomgått …
Många småsparare lockas i dag att försöka tajma börsens kraftiga svängningar, drivna av rubriker om krig och fredsförhandlingar. Men David Ingnäs, ekonomiskribent på Dagens PS, utfärdar en skarp varning för strategin. Risken är stor att man hamnar helt fel när marknaden studsar på oförutsägbara nyheter. Den största faran med att försöka tajma marknaden är inte …
Sverige har en av världens starkaste aktiekulturer med miljontals sparare, men engagemanget stannar vid skärmen och följer inte med på stämmorna. Trots att aktieägande blivit en folksport ekar det tomt i de stora stämmolokalerna. Enligt David Ingnäs, ekonomiskribent på Dagens PS, finns ett växande glapp mellan svenskarnas intresse för aktier och deras faktiska närvaro på …
