Sex månader efter Donald Trumps tullar på ”Liberation Day” har världsekonomin klarat sig bättre än väntat. Tullarna blev mildare, motåtgärderna uteblev – och frihandelns död tycks ha varit en förhastad slutsats.
Därför har Trumps tullar inte knäckt världsekonomin
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 09 okt. 2025Publicerad: 09 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När USA:s president Donald Trump utlyste sin ”Liberation day” den 2 april 2025 så fruktade många ekonomer en katastrof för världsekonomin, och sannolikheten för en recession till väldigt hög. Trumps siffror var nonsens, men budskapet var tydligt: Frihandelns era är över, skriver The Economist.
Ingen bred krasch
Torsten Slok på riskkapitalbolaget Apollo bedömde sannolikheten för en tulldriven recession i USA till 90 procent.
Så har det inte blivit. USA:s ekonomi tar visserligen stryk, priserna på många varor ökar, och det är full kris i vissa sektorer, som jordbruk.
Men någon bred krasch i ekonomin har ännu inte inträffat, sex månader efter ”Liberation day”. Inflationen är någorlunda stabil, och tillväxten var 3,8 procent i det andra kvartalet. Konsumenterna konsumerar, företagen investerar och börsen rusar, skriver The Economist.
ANNONS
Senaste nytt
Ingen hämnd för Trumps tullar
En anledning till den positiva överraskningen är att tullarna inte blev så brutala som utannonserades till en början.
Några exempel: Trump hotade Kina med 145 procents tullar, men i september är den reella siffran bara en tredjedel av det. Kanadas 35-procentiga tullar är i realiteten runt 6 procent enligt Scotiabank, då majoriteten av exportvarorna kvalar in under United States-Mexico-Canada Agreement (USMCA). Det lilla afrikanska landet Leshoto skulle få världens högsta tullar av USA, men den tullsatsen infördes aldrig.
ANNONS
Det verkar också finnas mängder av kryphål som används friskt, och kanske också en del fusk. Skillnaden mellan vad Kina rapporterar export till Amerika och vad Amerika registrerar import från Kina har ökat, trots att de minimis-undantaget för små paket har upphört.
Men den största anledningen är enligt The Economist vad som inte hänt – hämnd. De flesta ekonomiska modeller räknade med att USA:s handelspartners skulle svara med samma medel och införa jämförbara tullar. Så har inte skett.
Diversifierar handeln
De flesta stora handelsnationer satsar i stället på att diversifiera sin handel. Kina har exempelvis kraftigt sjunkande export till USA, men den totala handeln har inte sjunkit. I stället strömmar kläder till Europa och elektronik till Sydostasien.
Världsekonomin står pall – men klarar USA av Trumps tullar? Det är mer oklart. Intäkterna till statskassan har ökat med 19 miljarder dollar per månad från tullarna, vilket täcker Trumps senaste skattelättnader. Men handelsunderskottet ökar, investeringarna har ännu inte materialiserats och återhämtningen inom tillverkningsindustrin är fortfarande en hägring, skriver The Economist.
Summerat så var ekonomernas analys om att frihandelns era var över något förhastad – kampen är ännu inte över. Ett annat svar på Trumps tullar har nämligen varit nya handelspakter mellan mindre stater, och till och med stater som tidigare varit skarpt kritiska till globalisering som Indien och Indonesien talar nu om att försvara den fria handeln.
Läs även: USA driver Afrika i händerna på Kina (Realtid)
Läs även: Trumps tullar – nästa stora depression? (Realtid)
ANNONS
Läs även: Trumps nya tullar slår mot Sverige (Dagens PS)
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS