Säkerhetsprövningar är inte längre ett undantag för försvarsindustrin – nu omfattas allt fler branscher, visar en ny enkät från Sveriges Ingenjörer. Utvecklingen riskerar att försvåra rekryteringen av spetskompetens och hotar Sveriges konkurrenskraft.
Näringslivet pressas av ökade säkerhetsprövningar


Mest läst i kategorin
Det nya säkerhetspolitiska läget och digitaliseringen gör att allt fler verksamheter omfattas av säkerhetsprövningar.
Det som tidigare var en fråga för försvarsindustrin och myndigheter har nu blivit vardag även för ingenjörer inom energi, telekom, kommunal verksamhet och teknisk konsultverksamhet.
Missa inte: Säpos nya säkerhetsvarning – sabotage inom Sverige. Realtid
Enligt en färsk enkät från Sveriges Ingenjörer uppger omkring en tredjedel av akademikerföreningarna på de största ingenjörsarbetsplatserna att säkerhetsprövningar genomförs vid nyanställningar.
”Vi ser nu att en ökande andel verksamheter omfattas, och inte bara verksamheter inom försvaret”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.
25-procentig ökning
Utvecklingen ligger i linje med Säkerhetspolisens lägesrapport för 2024/25, där det framgår att allt fler verksamheter omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen.
Sveriges Ingenjörers enkät bland förtroendevalda på techtunga arbetsplatser bekräftar detta. Säkerhetsprövningarna har ökat med mer än 30 000 eller cirka 25 procent på bara tre år, enligt Säkerhetspolisen.
Bakom ökningen ligger bland annat att fler personer deltar i säkerhetskänslig verksamhet till följd av uppbyggnaden av totalförsvaret.

Säkerhetspolisen. (Foto: Anders Wiklund/TT)
Senaste nytt
Fler branscher omfattas
Nu omfattas även roller som lantmätare, ingenjörer i energiprojekt och konsulter inom digital infrastruktur.
Inom energisektorn, IT, telekom och finans ställs nya krav på personalsäkerhet.
Även hälso- och sjukvård samt livsmedelsförsörjning påverkas när digitaliseringen skapar nya sårbarheter.
Rekryteringsutmaningar och kompetensbrist
Den bredare tillämpningen av säkerhetsprövningar innebär nya utmaningar för arbetsgivare. För allt fler tjänster krävs svenskt medborgarskap – vilket ändå inte alltid räcker.
Svensk diplomat anhållen som spion
Mannen ska ha arbetat på flera ambassader runt om i världen.
Personliga kopplingar till individer i länder som bedöms utgöra säkerhetshot – exempelvis genom familjeband – kan få kandidater att anses sårbara för yttre påtryckningar. Säkerhetspolisen pekar särskilt ut Ryssland, Kina och Iran som exempel på sådana länder.
”I detta sammanhang är det alarmerande att svenska doktorander inom teknikområdet sjunkit med nästan 40 procent sedan 2010. Det är en utveckling som måste vändas om vi ska ha svenska företag i ledningen för utvecklingen inom digitalisering, klimatomställning och säkerhet”, säger Kreicbergs.
Långa processer
Säkerhetsprövningar kan också dra ut på tiden.
Från beslut om rekrytering kan det ta nära ett år innan en kandidat kan börja, vilket ökar risken att denne väljer ett annat jobb.
Läs även: Kungens hemliga paradis-ö röjdes av Säpo-vakterna själva. News55
Långa processer begränsar möjligheten att tillsätta vikariat och försvårar kompetensförsörjningen, särskilt i branscher där arbetslösheten redan är låg.
Tredjedel från högriskländer
På längre sikt riskerar ökade säkerhetskrav att hämma Sveriges techutveckling och konkurrenskraft. Antalet svenska doktorander inom teknik har minskat med nästan 40 procent sedan 2010, enligt Sveriges Ingenjörer.
I dag utgör utländska doktorander över hälften av samtliga doktorander inom techområdet – och en tredjedel av dessa kommer från länder som klassas som högriskländer.
Ska svenska företag kunna leda utvecklingen inom digitalisering, klimatomställning och säkerhet krävs tillgång till världsledande ingenjörer. Om kompetensbristen förvärras riskerar både näringsliv och offentlig sektor att tappa i innovationskraft och förmåga att möta framtidens utmaningar.
Hotet från öst: Säpo varnar svenska bolag
Svenska bolag måste vara på sin vakt mot ökade påverkanskampanjer och sabotage.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.











