De drömde om att förändra världen, men hamnade ofta på ett arbete som mest handlar om att tjäna pengar. Ny forskning kastar ljus på varför många smarta studenters karriärer ser ut så.
Därför fastnar smarta människor i pengajakten


Mest läst i kategorin
Varje höst anländer nya studenter till världens främsta universitet, fyllda av ambitionen att förändra världen.
De vill bekämpa klimatkrisen, minska ojämlikheten och utveckla ny teknik som kan lösa mänsklighetens stora problem.
Men när examen närmar sig väljer många av dessa begåvade unga i stället karriärer inom finans, managementkonsulting eller företagsjuridik. Hur kan det komma sig?
Kan bli en återvändsgränd
Det har nederländaren Simon van Teutem, tidigare Oxford-student och numera forskare, tittat närmare på. I en artikel i Financial Times sammanfattar han vad han har kommit fram till.
Enligt hans forskning är inte bara lönen som lockar, utan framför allt prestige, status och den upplevda tryggheten i att tillhöra en elit.
De här prestigefyllda yrkena, menar van Teutem, presenteras som språngbrädor mot oändliga möjligheter, men ofta blir de snarare en återvändsgränd.
Företagen säljer in bilden av ständig utveckling och valfrihet, men verkligheten är ofta en hårt kontrollerad arbetsmiljö med extremt långa arbetsveckor och stark social press.
Senaste nytt
Kostar mycket pengar
Många nyanställda vittnar om försämrad hälsa och en tillvaro där privatlivet nästan försvinner. Trots det är det svårt att lämna.
Den ekonomiska tryggheten och livsstilen som följer med de höga inkomsterna gör att många fastnar.
Dyra bostäder, exklusiva semestrar och konsumtionsvanor blir till fasta kostnader som gör det näst intill omöjligt att börja om. Ekonomer kallar det för ”livsstilsinflation”, som Fortune har rapporterat om.
Riskerar att suga åt sig talang
Detta fenomen har beskrivits som en ”Bermudatriangel för talang” – platser där de mest begåvade försvinner in i systemet och sällan kommer ut igen.
Följden blir att samhället förlorar smarta människor som hade kunnat bidra till att lösa de problem de en gång brann för.
Istället kanaliseras deras energi in i att optimera affärsmodeller, strukturera förvärv eller effektivisera storföretag.
van Teutem menar att det verkliga problemet inte är att dessa branscher är dåliga i sig, utan att deras attraktionskraft dränerar andra delar av samhället på kompetens.
Bidrar mycket till skatten
Samtidigt försvaras de med argumentet att de bidrar till statens finanser – den översta procenten av inkomsttagare står i dag för nära en tredjedel av Storbritanniens totala inkomstskatt.
Flera röster, bland dem historikern Rutger Bregman, menar att det behövs en ny form av moralisk ambition i karriärvalen. Han har sagt att unga och smarta slösar bort sitt liv på McKinsey, skriver New York Times.
Framgång borde inte mätas i lön eller titel utan i vilken samhällsnytta arbetet skapar, är hans tes.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.












