Floppen: Därför höll bara ett enda bolag digital årsstämma

Demokratiargument vägde tyngst

Kritiken mot digitala stämmor handlar i grunden om makt och inflytande. Styrelseproffset och affärsjuristen Sussi Kvart har argumenterat i Dagens Industri att digitala stämmor riskerar att skapa ”ökad maktkoncentration, på mindre aktieägares bekostnad”.

Kvart pekar på en fundamental demokratiaspekt som diskuterades redan när nuvarande aktiebolagslag infördes 2005. Då avfärdades digitala stämmor specifikt med motiveringen att ”det skulle riskera att minska den enskilde aktieägarens inflytande” – inte på grund av bristfällig teknik, utan av principiella skäl.

Även Johannes Wingborg på Länsförsäkringar har i Dagens Industri understrukit värdet av fysiska möten: ”Bolagsstämman är något mer än ett tillfälle att enbart utöva rösträtten.”

Institutioner som Länsförsäkringar ser ett värde i att träffa ledning, styrelse och revisor på plats för att kunna ställa frågor och ta del av andra aktieägares syn på bolaget.

Enda undantaget

Orrön Energy hade särskilda skäl för den digital stämma som genomfördes i år. Bolaget, som ägs av Lundinfamiljen, valde det digitala alternativet efter att klimataktivister avbröt senaste fysiska stämman.

Svernlöv på Baker McKenzie menar att detta exemplifierar en av situationerna där digitala stämmor kan vara värdefulla – tillsammans med andra extraordinära omständigheter som pandemier eller när man behöver genomföra snabba beslut som fyllnadsval av styrelseledamöter.

”Men den kanske tydligaste situationen är om det skulle komma en ny pandemi som ingen vet om den når upp till nivån ’extraordinär omständighet’ eller inte”, säger han – och hänvisar till bestämmelsen i aktiebolagslagen som tillåter digitala stämmor vid sådana omständigheter.

Håller fast vid fysiska traditioner

Resultatet visar att svensk bolagsstyrning fortsätter att präglas av starka traditioner och institutionellt inflytande.

”En utveckling där allt fler årsstämmor blir helt digitala vore olycklig”, menar Privata Affärers chefredaktör Love Strandberg.

Han understryker att fysiska årsstämmor ger aktieägare möjlighet att ”lära känna ett bolag, träffa andra engagerade ägare och få chansen att lyssna på och ställa frågor till styrelse och vd”.

Oanvänt verktyg i verktygslådan

Trots det låga genomslaget menar Svernlöv att det är ”mycket förvånande att så få bolag fortfarande inte har infört en bestämmelse som möjliggör digital stämma”.

Han jämför det med att ha ett verktyg i verktygslådan som man kanske aldrig behöver använda, men som kan vara ovärderligt när situationen kräver det.

”Allt man behöver göra är att rösta igenom en liten ändring i bolagsordningen på årsstämman. Sedan behöver styrelsen aldrig prata om digitala stämmor igen förrän det verkligen behövs”, säger han.