Apple, Meta, Google och Amazon ser ut att portas från det nya system för finansiell datadelning inom EU. Beslutet hyllas av banker som vill försvara sitt grepp om kundernas data, men kritiseras av Big Tech som varnar för minskat konsumentval och nya handelstvister mellan Bryssel och Washington.
EU trappar upp striden mot techjättarna


Mest läst i kategorin
Två års förhandlingar
Efter två års intensiva förhandlingar går EU mot att exkludera de stora amerikanska teknikbolagen från Financial Data Access-förordningen (FiDA).
Regleringen ska ge konsumenter och tredjepartsaktörer tillgång till bank- och försäkringsdata för att utveckla digitala finansprodukter. Tanken var att öka innovationen och kundnyttan, men i praktiken har banksektorn lyckats övertyga EU-parlamentet och kommissionen om att Big Tech utgör en risk rapporterar Financial Times
Tyskland har drivit linjen hårdast. I ett dokument till övriga medlemsländer argumenterar Berlin för att uteslutningen behövs ”för att främja utvecklingen av ett EU-ekosystem för digitala finanser, garantera lika villkor och skydda konsumenternas digitala suveränitet”.
Läs mer:
Microsoft krånglar sig överaskande ur boten från EU. Realtid
Donald Trump har svarat med hot om strafftullar mot länder som ”diskriminerar” amerikanska bolag. Big Tech-lobbyn varnar samtidigt för att EU ”böjer sig för storbankerna” och därmed begränsar konkurrensen.
Senaste nytt
Kan bli en seger för banker inom EU
För Europas banker kan det uppfattas som en seger. De får andrum i kampen mot Big Tech, som annars riskerat att utnyttja sin plattformsmakt och enorma kundbas för att kapa relationen mellan banker och deras kunder.
För svenska storbanker som SEB, Handelsbanken och Swedbank innebär FiDA en möjlighet att behålla kontrollen över data. En av de viktigaste konkurrensfaktorerna i framtidens finans .
Men för fintechbolag och startups kan utfallet bli mer osäkert. FiDA var tänkt att öppna för nya aktörer att bygga tjänster på bankdata, men utan Big Tech som motor kan innovationskraften dämpas.
En förenkling för inom företag
Samtidigt innebär EU-kommissionens nya ”digitala paket” att reglerna för datadelning, cybersäkerhet och AI ska förenklas för företag. Syftet är att kapa byråkrati och minska regelbördan med 25 procent för alla bolag och 35 procent för små och medelstora företag.
Henna Virkkunen, EU-kommissionens vice ordförande för teknik och suveränitet, förklarar:
”Det ska bli lättare att göra affärer i Europa, med mindre pappersarbete, färre överlappningar och mindre komplexa regler utan att kompromissa med rättvisa och säkerhet online.”
Samtidigt visar EU:s egen revisionsrätt att digitala betalningar redan nu vuxit explosionsartat: värdet av e-betalningar i detaljhandeln har mer än fördubblats på sex år och passerar 1 000 miljarder euro årligen .
Men rapporten pekar också på brister, särskilt diskriminering mot kunder med utländska IBAN och brist på enhetliga regler för open banking, vilket skapar osäkerhet för både banker och nya betalningsaktörer .
Striden om finansiell data har bara börjat
FiDA är en del av EU:s större projekt att hävda ”digital suveränitet” och minska beroendet av amerikanska och kinesiska aktörer.
På kort sikt kan bankerna andas ut, men på längre sikt måste de visa att de kan leverera samma innovationskraft som Big Tech hade gjort.
För svenska företag innebär detta både en risk och en möjlighet. Banker får behålla kontrollen över kunddata, medan fintechbolag kan behöva navigera i ett landskap där innovation sker på EU:s villkor snarare än på Apples eller Googles.
Blir det bättre för EUs konsumenter?
Men om EU lyckas skapa en gemensam digital marknad för betalningar, identitet och data kan svenska bolag bli vinnare på en spelplan där europeiska regler, och inte Silicon Valleys, sätter tonen.
Det stora frågetecknet är geopolitiken. Om Washington ser FiDA som ett handelshinder riskerar svenska exportbolag att dras in i ett nytt handelskrig.
Och för konsumenterna återstår frågan om mindre Big Tech betyder större valfrihet eller bara starkare banker.
ANNONS

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.












