Investeringsbanken HSBC räknar med att ChatGPT-bolaget fortsatt går med förlust i slutet av decenniet, trots massiv användartillväxt. Astronomiska infrastrukturkostnader väcker frågor om AI-branschens hållbarhet.
Kalkylen går inte ihop: AI-jätten inte i närheten av lönsamhet


Mest läst i kategorin
OpenAI står inför en extraordinär finansiell utmaning när bolaget försöker balansera ChatGPT:s enorma behov av datorkraft med ett affärskoncept som fortfarande inte går med vinst.
Enligt nya beräkningar från investeringsbanken HSBC kommer företaget att behöva skaffa minst 207 miljarder dollar i ytterligare finansiering fram till 2030.
Detta trots att användarbasen beräknas växa till 44 procent av världens vuxna befolkning. Jämfört med 10 procent i dag, rapporterar Fortune.
OpenAI bränner pengar – då börjar konkurrenten göra vinst
OpenAI med ChatGPT spenderar stora mängder kapital just nu. Konkurrenten Anthropic däremot kan inom kort göra vinst.
Svindlande kostnader för OpenAI
HSBC:s prognoser visar att OpenAI:s kumulativa kassaflöde fortfarande kommer att vara negativt 2030, och det är trots att intäkterna förväntas växa kraftigt till över 213 miljarder dollar.

Problemet är de svindlande kostnaderna för AI-infrastruktur som bankens analytiker uppskattar till 792 miljarder dollar mellan slutet av 2025 och 2030, med totala åtaganden som når 1,4 biljoner dollar fram till 2033.
Missa inte:
OpenAI bränner pengar – då börjar konkurrenten göra vinst. Realtid
Bankens beräkningar baseras på OpenAI:s nyligen annonserade fleråriga avtal för molntjänster, inklusive ett avtal värt 250 miljarder dollar med Microsoft och 38 miljarder dollar med Amazon. Det som oroar är att dessa omfattande expansioner kom utan någon ny kapitaltillförsel, skriver Financial Times.
OpenAI siktar mot 36 gigawatt i AI-datorkraft vid decenniets slut. Det är motsvarande elbehovet för en delstat något mindre än Texas. Enbart hyran för datacenter beräknas uppgå till 620 miljarder dollar, enligt Financial Times.
Senaste nytt
Cirkulära affärsmodeller väcker frågor
Det finns också frågetecken kring hur OpenAI:s affärsupplägg fungerar i praktiken. Det finns en viss cirkulär natur i vissa avtal, skriver The Guardian. Där exempelvis Oracle ska bygga datacenter för 300 miljarder dollar som OpenAI sedan betalar ungefär samma summa för att använda.
Läs även:
Hemliga dokument avslöjar: Så mycket betalar OpenAI till Microsoft. Dagens PS
När vd Sam Altman nyligen pressades av investeraren Brad Gerstner från Altimeter Capital om hur bolaget ska klara sina åtaganden på över en biljon dollar när intäkterna ligger på 13 miljarder dollar sa Altman att:
”Först och främst gör vi bra ifrån oss, vi har mer intäkter än så. För det andra, Brad, om du vill sälja dina aktier, så hittar jag en köpare åt dig”.
Situationen förvärrades när finanschefen Sarah Friar föreslog att amerikanska staten skulle kunna garantera en del av chipinköpen. Ett uttalande hon snabbt fick förtydliga inte innebar att OpenAI sökte statliga räddningspaket, skriver CNBC.
Produktivitetsrevolutionen uteblir
HSBC pekar på att det fortfarande saknas bevis för AI:s faktiska produktivitetsvinster, och citerar nobelpristagaren Robert Solows kända observation att ”man kan se datoråldern överallt utom i produktivitetsstatistiken”.
Missa inte:
OpenAI:s vd: ”Om vi misslyckas borde vi gå under”. Realtid
Banken noterar att vissa inte ens är övertygade om meningsfull avkastning från den 30 år gamla internetrevolutionen än.
Harvard-ekonomen Jason Furman har räknat fram att utan datacenter skulle BNP-tillväxten endast ha varit 0,1 procent under första halvåret 2025, skriver Fortune.
Frågan som OpenAI ställer till marknaderna blir därför: hur länge kan tillväxt byggas på framtida avkastning från AI som inte på något sätt är garanterad?

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.











