Många äldre tvingas byta telefon när deras gamla inte klarar uppdateringar av BankID. Utan den digitala nyckeln riskerar de att uteslutas från vardagen.
Digitala trösklar: Mobilen har blivit ett passerkort till livet
BankID har blivit själva nyckeln till vardagen. Via den loggar vi in, bokar vård och hanterar myndighetskontakter. Men för många äldre har nyckeln från 1 mars plötsligt blivit ogiltig, och det är svårt att föra över information från en telefon till en annan. Dessutom är en ny telefon en relativt stor kostnad.
När gamla telefoner inte längre klarar uppdateringarna finns ofta bara ett alternativ: att köpa en ny, trots att den man lärt sig använda i övrigt fungerar bra.
Säkerhet kontra tillgänglighet
Säkerhetskraven är förståeliga: ingen vill bli utsatt för bedrägerier. Men konsekvensen blir att mobilen blir mer än en telefon. Den är ett passerkort till livet.
Plötsliga uppgraderingskrav av BankID och stora kostnader kopplat till hjälp med uppgradering och ny telefon riskerar att utesluta äldre från tjänster som andra tar för givna, som att betala räkningar, boka vård eller hämta recept.
Läs mer:
”Du behöver bara logga in med BankID” – så luras svenska företag – Realtid
Digital exkludering är ett samhällsproblem
Digital exkludering är inte bara ett tekniskt problem, det är också socialt och ekonomiskt. Äldre med begränsad ekonomi eller med svårighet att förstå ny teknik riskerar att hamna utanför. Det handlar om tillgång till bankärenden, vård och myndighetstjänster – grundläggande delar av vardagen.
Vissa banker och myndigheter har försökt ge stöd, med guider, hjälptelefoner och drop-in-tider. Men stödet når inte alla, och många känner sig övergivna när tekniken förändras snabbare än deras möjligheter att hänga med.
Frågan är därför större än en enkel uppdatering: vem bestämmer vem som får delta i det digitala samhället, och hur ska äldre kunna fortsätta leva ett självständigt liv när en telefon styr tillgången till vardagen?
Läs också:
BankID:s monopol utmanas – Realtid
