Arbetet mot penningtvätt inom onlinecasino – därför är den svenska licensen viktig

Att tänka på som spelare

Som spelare kan man stärka sin egen säkerhet mot att utnyttjas för penningtvätt genom några enkla kontroller. En trygg väg är att spela livecasino här, alltså på en välrenommerad spelsida som har svensk licens.

Licensierade spelbolag måste nämligen kunna visa att de använder sig av etablerade betalmetoder och har tydliga rutiner för insättningar och uttag. De måste också följa regler kring spelansvar som ger ett extra skydd, exempelvis genom obligatoriska verktyg som tvingar spelaren att sätta gränser för sina transaktioner.

Den som väljer ett annat casino bör kontrollera att även det har svensk licens samt läsa igenom villkoren för spelkontot och titta efter hur spelbolaget hanterar identitetsverifiering. På svensklicensierade spelsidor görs detta vanligen med hjälp av BankID. Kontroller av den här typen gör att man undviker risken att råka ut för transaktioner som är oklara eller svåra att reda ut.

Hos olicensierade aktörer saknas den insyn och tillsyn som är självklar på den svenska marknaden. Det kan innebära svagare skydd vid tvister, bristande rutiner för att motverka att spelkonton utnyttjas för penningtvätt och en lägre grad av transparens kring hur pengarna hanteras. För den som vill spela tryggt och undvika miljöer där riskerna är som störst är därför valet av en svensklicensierad spelsida något som gör skillnad.

De svenska myndigheternas ansvar

Svenska myndigheter har tagit sig an rollen att hålla spelmarknaden trygg och att se till att den inte utnyttjas för penningtvätt.

Det är Spelinspektionen som ansvarar för tillsynen och som kontrollerar att alla spelbolag som verkar på den svenska marknaden följer de regler som gäller enligt penningtvättslagen. Dessa ställer krav på att bolagen ska arbeta på ett strukturerat sätt för att identifiera risker och vidta åtgärder för att motverka att pengar från brottslig verksamhet kan omsättas genom spel.

Spelbolag med svensk licens måste bland annat verka för att känna sina kunder och agera när de upptäcker avvikande beteenden. Det kan handla om spelare som sätter in summor som är större än vad denne har ekonomi till, att det görs många små transaktioner för att undvika uppmärksamhet eller att man kombinerar insättningar och uttag på sätt som gör att det framstår som att pengarna kommer från spelvinster.

Myndigheterna värderar även riskerna sektorsvis och följer utvecklingen på marknaden för att kunna justera hur de gör sina bedömningar, allteftersom mönstren för penningtvätt förändras. Allt arbete bygger på en samverkan mellan flera olika aktörer, där de rapporter som utfärdas från olika delar av rättsväsendet bidrar till en samlad lägesbild.

Kombinationen av tillsyn, regelverk och återkommande riskbedömningar skapar en struktur som gör det svårare att utnyttja spelmarknaden för att dölja brottsvinster och ger förutsättningar för en kontrollerad spelmiljö, där vanliga spelare kan känna sig trygga.

Spelinspektionens senaste riskbedömning

I Spelinspektionens riskbedömning för 2025 presenteras en uppdaterad analys av hur olika spelformer påverkas av hot och sårbarheter kopplade till penningtvätt.

Kommersiellt onlinespel och vadhållning online är de områden där risken bedöms vara högst, eftersom dessa spelformer kombinerar hög omsättning, höga insatsmöjligheter och en digital miljö där transaktioner sker snabbt och utan personlig kontakt.

Samtidigt bedöms även vissa landbaserade spelformer vara förknippade med en förhöjd risk, speciellt sådana som använder kontanter eller fysiska marker, eftersom det gör det enklare att flytta pengar utan att lämna några digitala spår.

Arbetet mot penningtvätt på EU-nivå

Regleringsramarna mot penningtvätt på EU-nivå har nyligen stärkts genom ett omfattande paket. I och med detta har det också skapats en ny myndighet för anti-penningtvätt, som ska samordna arbetet inom unionen och stödja de nationella myndigheterna när det handlar om gränsöverskridande fall.

Paketet innehåller också en ny förordning, som skapar ett enhetligt regelverk för hela EU. Det innebär skärpta krav på kundkännedom, kortare svarstider vid förfrågningar från myndigheter och utökade skyldigheter för fler typer av verksamheter, bland annat digitala tjänster som är kopplade till betalningar och värdeöverföringar. Det införs också en gemensam kontantgräns som gör att större summor inte längre kan flyttas runt anonymt mellan olika medlemsstater.

Samtidigt stärks transparensen genom en harmonisering av uppgifterna om verkliga huvudmän och tätare kontroller inom detta område. Direktivet ställer nämligen krav på att EU:s medlemsländer upprättar register som gör det lättare att följa olika ägarstrukturer och identifiera dolda kopplingar.