Myndigheterna: "EFN är inte vårt bord” 

Är termen ”oberoende” relevant?

Handelsbanken har råd med EFN kan man nog konstatera, en börsnoterad storbank, en av de viktigaste och största aktörerna på finansmarknaden. Banken gjorde en vinst på 35 miljarder kronor 2024 och vårens utdelning till aktieägarna var synnerligen generös, en tvåsiffrig direktavkastning, som man säger i branschen. 

Två centrala frågor dröjer sig kvar när man granskar banken och EFN: Är en affärsbank trovärdig som utgivare av ekonomisk journalistik? Kan en ekonomiredaktion som ägs av en bank verkligen kalla sig ”oberoende”? 

De flesta är nog överens om att en god ekonomijournalistik bör ha en kritisk udd riktad mot makten och kapitalet. Och just makten och kapitalet kan ju verkligen förknippas med bankpalatsen runt Kungsträdgården. Är termen ”oberoende” verkligen relevant i det här sammanhanget? Svaret är förstås nej om vi med en ”oberoende redaktion” menar en redaktion som kan svinga mot allt och alla. Det kan inte EFN av uppenbara skäl: 

Handelsbanken styrs av Lundberg/Industrivärden-sfären, ett av det svenska näringslivets två största maktcentra. Det andra är Wallenbergarna. Lundberg-sfärens direkta ägande landar på 2-3 procent av det totala börskapitalet. Men talar vi inflytande och makt hamnar vi på helt andra siffror. I Sverige kan en maktsfär i näringslivet kontrollera ett stort börsbolag med endast 10-20 procent av kapitalet. Inte minst via röststarka A-aktier, men också genom ett sinnrikt korsägande. Fredrik Lundberg har runt 25 procent av rösterna i investmentbolaget Industrivärlden. Han skaffar sig därmed också indirekt ett stort inflytande i Industrivärdens största portföljbolag, börsjättarna Volvo, Sandvik, Handelsbanken, Ericsson, Skanska, Hufvudstaden, Essity och SCA. 

En femtedel av börsvärdet

Låt oss summera alla de bolag där Lundberg-sfären är stora ägare, direkt eller indirekt. Bolag där de via poster i styrelser och valberedningar utövar ett stort inflytande. Vi landar då på 18-20 procent av den svenska börsens totala värde, runt 2 biljoner kronor. Lundberg-sfären är alltså med och styr närmare en femtedel av det svenska samlade börsvärdet på 11 biljoner. EFN kan naturligtvis inte ignorera en så stor del av börsen. Dagligen har man att journalistiskt hantera “de egna” bolagen.

Men hur ser den journalistiken ut? Vi får knappast se en kritisk granskning av fallskärmarna till avgående handelsbankschefer, eller en tuff hantering av bankvärlden med frågor till Handelsbankens eller SEB:s VD:ar om varför det är bättre att vara aktieägare än kund i deras banker, eller varför bolåneräntorna alltid höjs snabbare än inlåningsräntorna. De historiska intressebolagen, Sandvik, Skanska, Volvo, SCA med flera, har heller ingen anledning känna oro.

Det ligger också nära till hands att se en uppenbar risk för intressekonflikter, en risk för en oproportionerlig exponering av egna portföljbolag till exempel. Under EFN-rubriken “Proffsen: 15 aktier att köpa efter rapporterna” finns, för att ta ett exempel, köprekommendationer på flera bolag kopplade till Lundberg-sfären: Volvo, Sandviken, Essity och Handelsbanken. En personlig bankman på Handelsbanken skulle kunna ge samma köpråd, men kanske uppfattas rådet som mer trovärdigt om en annan Handelsbanksanställd, i en journalistroll, är den som förmedlar rådet.    

Det är ingen djärv slutsats att EFN:s journalistik är en journalistik med uppenbara förhinder. Granskningar och obekväma frågor får andra ägna sig åt. Är det inte kommunikation snarare än journalistik vi bevittnar?

Kan det hålla långsiktigt?

De tre myndigheter jag har pratat med har förtvivlat svårt att svara på just den frågan. Men ingen av dem anser alltså att det ligger i deras uppdrag att bry sig. “Det är inte vårt bord”. Samtidigt svarar flera av tjänstemännen nej på frågan om kombon Handelsbanken-EFN är lämplig. En av dem tillägger: “Det ligger nära till hands att uppfatta EFN som ett mediehus för marknadsföring.”

Mediemyndigheten, där Granskningsnämnden för radio/TV finns som ett självständigt beslutande organ, klargör att man inte får ta hänsyn till vare sig ägande eller journalistiskt innehåll när man utfärdar utgivningsbevis. Två tämligen centrala faktorer kan tyckas. 

Flera erfarna publicister jag talat med ställer sig också frågande till om en mycket dyr kanal utan reklam med gratis tittning verkligen kan hålla långsiktigt. En lönedrivande konkurrent utan intäkter, till synes helt okänslig för kostnader, ses inte med blida ögon i branschen.

Traditionell marknadsföring med tv-reklam och annonser har aldrig varit Handelsbankens kopp te, heter det. Banken gjorde ett förödande försök med tv-reklam under min tid som ekonomireporter på TV4: En liten fattig amatörteater-grupp dansar in på ett bankkontor och framför ett käckt sångnummer med avsikten att få låna en mindre summa pengar. Detta fungerar förstås utmärkt i reklamfilmen. Lånet beviljas och teatergruppen dansar glada ut igen.

Jag fick då idén att testa det här upplägget i verkligheten, kontaktade en teatergrupp i Vasastan och bad dem framföra ett nummer på ett Handelsbankskontor och i samband med detta ansöka om ett lån. Det slutade i fullständigt kaos. Vi blev utsparkade och utskällda efter noter. “Så här kan ni för helvete inte göra, det fattar ni väl!”

Något lån var det inte tal om. Ett så flagrant avsteg från att leva som man lär höll förstås inte. Reklamkampanjen drogs in omgående. TV4 förlorade pengar på detta men reklamsäljarna gav ändå tummen upp för den kritiska journalistiken: ”Det är ju därför vi har en nyhetsredaktion.”  

”Är väl inget fel på EFN egentligen”

När jag själv jobbade med EFN turnerade jag runt Sverige under vinjetten ”Sverige på Gång” för att företagsporträttera ett 25-tal städer. I samband med detta reportageuppdrag blev jag ombedd att ta en fika med alla lokala Handelsbankschefer ute i landet och sätta EFN på kartan som det uttrycktes. EFN rullade ju i alla kontorsfönster och även på monitorer inne på kontoren, men intresset bedömdes ändå vara svalt.

Kommentaren från i stort sett alla dessa kontorschefer jag drack kaffe och åt dammsugare med kan egentligen sammanfattas i en enda mening: ”Det är väl inget fel på EFN egentligen, men varför vår bank ska sända ut detta förstår vi inte riktigt”.

Läs även: Uppgifter: Handelsbankens nysatsning på EFN planerades utan styrelsens vetskap (Realtid)

Läs även: EFN anmält till Finansinspektionen (Dagens PS)

Läs även: Ekonomikanalen EFN varslar omfattande neddragningar (Dagens PS)