28 mars
2026

Realtid

Skärpta regler slår mot bankkunder: "Utredningar drar ut på tiden"

Hårdare regler mot penningtvätt drabbar oskyldiga bankkunder. (Kollage: TT / Pexels)
Hårdare regler mot penningtvätt drabbar oskyldiga bankkunder. (Kollage: TT / Pexels)
Edvard Lundkvist

Edvard Lundkvist

EU ställer högre krav på bankernas arbete mot penningtvätt. Men bankkunder med rent mjöl i påsen drabbas också och sitter ofta fast i långa utredningar.

Laglydiga bankkunder borde inte behöva oroa sig för att bli utelåsta från viktiga tjänster och funktioner. Realtid har inlett året med att skruva upp bevakningen av den besvärande utvecklingen.

Nedan hittar du en genomgång av veckans viktigaste nyheter från Realtids redaktion.

Förutom vår fortsatta granskning av bankernas hårda implementering av AML-reglerna har redaktionen bland annat följt guldprisets våldsamma rörelser, Rysslands försök att bygga ett eget Starlink och krigets påverkan på svensk ekonomi.

EU-regler drabbar svenska bankkunder

En av veckans mest uppmärksammade texter på Realtid är Karin Andersens text om att EU:s regelverket kring penningtvätt kan skärpas ytterligare. Det innebär sannolikt att ännu fler svenska bankkunder kommer att få avstängda konton och banktjänster.

”Sverige har levt med EU:s penningtvättsregler i nästan ett decennium. Det fjärde och femte penningtvättsdirektivet infördes 2017 respektive 2019, och det är efter dessa skärpningar som kontostängningarna började öka.

Det nya AML‑paketet som EU antog 2024 rullas nu ut stegvis fram till 2027, och bankerna har redan börjat anpassa sina riskmodeller. Det gör att fler kunder flaggas och att utredningarna drar ut på tiden”, skriver Karin i artikeln.

Karin har även intervjuat Finansmarknadsministern i veckan för att få svar på hur politiken hanterar de drabbade bankkunderna. Publicering sker inom kort.

Tre experter om guldpriset

Jag själv valde att grotta ner mig i det rasande guldpriset. Ett tag i början på veckan vara hela årets uppgång i den ovanligt volatila ädelmetallen raderad. Borde inte guldet gå starkt i oroliga tider?

I samtal med Michel Rufli på Nordic Gold Trade, Torbjörn Iwarson på Centaur och Anna Swahn på Antiloop nystade jag i vad som händer med guld. Man kan sammanfatta svaren med att guldpriset kommer att vara fortsatt volatilt på kortare sikt men att den långsiktiga bilden är fortsatt uppgång.

Läs och begrunda så har du snart en bättre uppfattning om varför guldpriset rasat.

Anna Svahn om guldpriset
”det viktigt med perspektiv, guldpriset har rasat från höga nivåer efter att priset steg över 60 procent i dollar under förra året”, säger Anna Svahn, förvaltare på Antiloop. (Kollage: Getty Images / Antiloop)

Riksbanken tvekar – varnar för framtiden

Riksbanken valde i veckan att lämna räntan orörd, i linje med marknadens förväntningar. Osäkerheten är fortsatt brutal och man inväntar tydligare signaler. Balansgången mellan att möta inflationshotet och att sätta fart på ekonomin är minst sagt snårig.

Johan Colliander sammanfattar Riksbankens kommentarer i ärendet.

”Trots oron ansåg Anna Seim att det finns skäl att ligga kvar med nuvarande räntenivå. Det underliggande inflationstrycket är i linje med målet, det finns scenarier som skulle motivera en lägre ränta, och tillförlitliga signaler dränks för närvarande i vad hon beskrev som ett massivt informationsbrus.”

Ryssland har tagit ett första steg mot att bygga ett eget satellitbaserat internetnätverk som ska konkurrera med SpaceX och dess tjänst Starlink.

Johannes Stenlund noterar att ”totalt 16 satelliter placerades i låg omloppsbana och ska nu genomgå tester innan de når sina slutliga positioner”.

Enligt planer från den statliga rymdorganisationen Roscosmos ska över 900 satelliter ingå i systemet fram till 2035. Redan nästa år väntas en första kommersiell fas inledas, då ett par hundra satelliter kan vara i drift.

satellit
Ryssland har skjutit upp satelliter tidigare, men satsar ny på en helt ny satellitkonstellation. (Foto: Ivan Timoshenko/AP/TT).

Viggo möter svensk AI-expert

Viggo Cavling pratade i veckan med EY:s Charlotta Kvarnström som pekar ut tre konkreta åtgärder som avgör om vi tar oss in i toppskiktet eller fortsätter stå vid sidan av.

Sverige är inte dömt att hamna efter. Vi har resurserna. Vi har kompetensen. Vi har till och med en strategi. Men vi har också en kultur av försiktighet.

“En stor majoritet av företag kommer inte att anställa folk som inte också kan AI i framtiden”, säger Kvarnström och fortsätter:

“Var lite nyfiken. Vad är det värsta som kan hända.”

Stort tack till alla som läst Realtid under den gångna veckan. Vi fortsätter förstås att leverera kostnadsfria och oberoende nyheter och välkomnar alltid tips och nyhetsförslag.

Chefredaktör Edvard Lundkvist

Senaste lediga jobben

Mest läst i kategorin