Minister uppmanas att inte äga aktier i nya riktlinjer från Regeringskansliet. Men reglerna får kritik från flera håll.
Nya aktieregler får kritik: "Absurt att tro att det påverkar"


Mest läst i kategorin
En rad uppmärksammade affärer gällande ministrars aktieinnehav har lett till KU-anmälningar och debatt om jäv och intressekonflikter.
Nu har Regeringskansliet bestämt sig för att skärpa riktlinjerna för ministrars aktieinnehav.
Men de nya reglerna har mötts av kritik för att vara vaga och lämna centrala frågor obesvarade.
”Kan vara bra”
Bakgrunden är Ekots granskningar tidigare i år, som visade hur flera ministrar deltagit i beslut som berörde bolag eller branscher där de själva, eller närstående, hade aktieinnehav.
Fyra ministrar fick hård kritik och tre anmäldes till Konstitutionsutskottet. Kraven på tydligare styrning växte, både från experter och riksdagspartier.
De nya riktlinjerna slår fast att det ofta kan vara bra om en minister helt avstår från att äga aktier.
Senaste nytt
Ska inte delta i beredning
Om en minister ändå väljer att behålla innehav ska personen ”aldrig delta i beredning eller beslutsfattande som rör det bolaget”.
Riktlinjerna betonar dessutom att intressekonflikter kan uppstå även när beslut berör en bransch bredare, inte bara ett enskilt företag.
Trots skärpningen anses reglerna otillräckliga. Kritiker pekar på att formuleringarna öppnar för tolkningar, vilket riskerar att leda ministrar fel.
”Absurt att tro”
Dagens Industris ledarskribent Henrik Westman menar att riktlinjerna inte ger den tydlighet som krävs.
Han lyfter bland annat det omdiskuterade fallet där tidigare arbetsmarknadsministern Mats Persson köpte aktier i Ericsson (börskurs Ericsson) samma dag som regeringen aviserade miljardanslag till forskning.
Det var en händelse som väckte frågor men där kopplingen mellan beslut och bolagsvärde i praktiken var obetydlig, menar Westman.
”Det vore absurt att tro att världsföretaget Ericssons aktiekurs skulle påverkas av en svensk forskningsproposition”, skriver han i Di.
Tittar på Norge
Henrik Westman lyfter fram att Norge har ett tydligare system: sälja aktierna, frysa innehavet eller överlåta det till en extern förvaltare.
Detta begränsar risken för misstankar om egna ekonomiska motiv, samtidigt som möjligheten till sparande kvarstår, menar han.
Andra menar att det finns utrymme att vara ännu hårdare i skrivningen.
”Välkomnar skärpningen”
En av de som länge efterfrågat hårdare regler är Claes Sandgren, professor emeritus i juridik. Han välkomnar skärpningen men anser att regeringen borde gått längre.
”Jag menar ju att ministrar och statssekreterare, de bör över huvud taget inte syssla med egna aktieaffärer”, säger han till Ekot.
Läs mer: Europa visar motståndskraft – bättre tillväxt än väntat. Dagens PS

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.










