Storbolagen slår rekord och rusar på starka rapporter – samtidigt som småföretagare upplever den värsta situationen sedan pandemin. Splittringen som präglar amerikanska konsumenter har nu spridit sig till företagen själva.
"Värre än covid" – nu ökar klyftorna även bland företagen


Storbolag inom S&P 500:s index för sällanköpsvaror har levererat styrkebesked under den gångna veckan – då sektorn lyfte med 6,7 procent, skriver Market Watch.
Walmart höjde sina helåresestimat och nådde sitt högsta börsvärde någonsin. Elektronikkedjan Best Buy och varuhuskedjan Kohl’s rusade på börsen inför thanksgiving.
”Vi gillar redan hur vi ligger till i november”, säger Ernie Herrman, vd för TJX som äger lågpriskedjorna TJ Maxx och Marshalls, enligt Market Watch.
Även modebolag som Urban Outfitters och Abercrombie & Fitch vittnar om robust försäljning.
Kostnader och kaos
Bland småbolag är verkligheten en helt annan. Dessa har enligt Market Watch haft betydligt svårare att navigera förändrade marknadsvillkor under året.
”Bara resan att nå fram till Black Friday har varit det värsta året under de 20 år jag varit verksam, till och med värre än covid”, säger Jared Hendricks, vd och grundare av ett bolag som säljer belysning, till Market Watch.
Småföretagare har kämpat med transportkostnader, stopp i produktionskedjor och förändrade importvillkor till följd av bland annat tullar.
”Den politiska jojon som förändrats från dag till dag har gjort det extremt svårt att planera”, säger Hendricks.

Var tredje lever från lön till lön
Utvecklingen går i två riktningar – en K-form där vissa stiger medan andra faller.
David Tinsley, seniorekonom vid Bank of America Institute, spårar den amerikanska konsumenten genom statistik som kreditkortsdata.
”Vi ser väldigt mycket av en K-formation i vår statistik”, säger han till EFN.
Allt fler amerikaner betalar bara den minsta möjliga insättningen av sina kreditkortsräkningar.
Samtidigt visar statistiken att 29 procent av hushåll med låga inkomster lever från lön till lön – en klar ökning från 2023, enligt Bank of America.
Tydlig klyfta bland kunderna
De 30 procent av amerikanska hushåll som ligger i topp står för över hälften av all konsumtion, enligt Tinsley.
De nedre 30 procenten står för bara 15 procent.
Amerikanska företagsledare har under hösten rapporterat om tydliga skillnader i beteendet hos kunder med olika inkomstnivåer.
McDonald’s, Chipotle och Procter & Gamble har alla talat om detta. Coca-Cola har lanserat miniburkar för att konsumenter med pressad ekonomi inte helt ska överge drycken, skriver Dagens Industri.
Topplöner stiger snabbare
Den rikaste tiondelen av hushållen i USA stod för omkring 49 procent av all konsumtion under andra kvartalet i år – den högsta andelen på decennier, enligt Moody’s.
Samtidigt pekar den regionala centralbanken Atlanta Fed på att lönerna i toppen stiger snabbare än i botten.
Den fjärdedelen av arbetskraften med högst löner har haft en årlig löneökning på 4,6 procent, att jämföra med en årlig löneökning på endast 3,6 procent för den fjärdedelen av arbetskraften med lägst löner, skriver Dagens Industri.
K-formen ifrågasätts
Även Federal Reserve-chefen Jerome Powell har konstaterat att skillnaderna mellan inkomstgrupper präglar efterfrågan i ekonomin.
I samband med räntebeskedet i oktober sa centralbankschefen att många stora noterade konsumentbolag rapporterar om en tudelad ekonomi där konsumenter i den nedre delen kämpar, köper mindre och byter till billigare varor, enligt Dagens Industri.
K-formen är dock omdiskuterad. Vissa frågar sig om det är bekvämare att förklara utvecklingen med K än att medge att kunderna väljer att dricka annat än Coca-Cola och äta Big Mac, skriver Dagens Industri.
Statistik visar att ojämlikheten snarare ökat i en långsammare takt de senaste åren än historiskt. Sysselsättningsstatistiken har inte visat på en minskad sysselsättning, enligt DI.
Tillfällig lättnad
Bättre tider kan dock vänta, tack vare skatteåterbäringar i början av nästa år. Dessa är ett resultat av lagstiftningen ”big beautiful bill” som ger återbäringar för skatter på övertid och dricks.
”Dessa kommer att betalas ut från februari”, säger Tinsley till EFN.
Nästa års återbäring, som främst gynnar medel- och låginkomsttagare, väntas bli 20 procent högre än i år. Det mesta av skatteåterbäringar brukar spenderas, enligt Tinsley.
”Det kan faktiskt bli bättre innan det blir sämre igen”, säger han.
Förändringen är dock inte permanent. Samtidigt varnar Dagens Industri för att K-diskussionen i sig kan bli självuppfyllande. Om människor tror att allt kommer att bli än värre, håller de igen med konsumtionen.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.











