Billiga lån tillät svenskar att köpa en ny bil och bygga om sommarstugan – och det fick fart på Sveriges ekonomi. Men den epoken är nu definitivt över.
Svenskarnas nya verklighet: Högre ränta och lägre tillväxt
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 29 okt. 2025Publicerad: 29 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Tio år efter att Riksbanken införde minusränta lever Sverige fortfarande med konsekvenserna av den expansiva penningpolitiken.
Perioden av extremt billiga lån bidrog till stigande bostadspriser, snabb skuldsättning och en konsumtionsdriven tillväxt.
Men det har lämnat hushållen sårbara när ränteläget nu normaliserats, skriver Dagens Nyheter.
Ville få tillbaka trovärdigheten
Efter nästan fyra år av lågkonjunktur och stigande arbetslöshet väntar många på en tydlig återhämtning. Tecknen finns där, men vägen tillbaka blir långsam.
Bakgrunden är att svenska hushåll bär rekordhöga skulder efter en period då billiga lån uppmuntrade till investeringar i bostäder och konsumtion.
När Riksbanken 2015 sänkte styrräntan till minusnivåer och inledde omfattande obligationsköp var syftet att återvinna trovärdigheten för inflationsmålet, skriver DN.
ANNONS
Senaste nytt
Räntan steg snabbt
ANNONS
Åtgärderna fungerade i viss mån – inflationen tog fart och tillväxten ökade – men politiken blev mer utdragen än planerat.
När pandemin slog till återvände centralbankerna till kraftiga stimulanser, vilket ytterligare förstärkte effekterna.
Den efterföljande inflationskrisen tvingade fram en dramatisk omsvängning. På kort tid steg Riksbankens styrränta från noll till fyra procent.
Nytt normalläge
I dag ligger den på 1,75 procent och väntas förbli där under överskådlig tid, samtidigt som de sista obligationsförsäljningarna markerar slutet på den tidigare epoken.
För svenska hushåll innebär det ett nytt normalläge. Under lågränteåren ökade genomsnittliga skulder med omkring 340 000 kronor per hushåll, och fastighetspriserna steg med 70 procent.
När räntorna sedan steg försvann köpkraften snabbt, och hushållen började strama åt.
Ökat sparande
ANNONS
Den väntade kraschen uteblev, men tillväxten har försvagats markant. Konsumtionen har dämpats och investeringarna på bostadsmarknaden har fallit kraftigt.
Samtidigt har sparandet ökat, och skuldsättningen börjar minska.
Ekonomer beskriver utvecklingen som en nödvändig anpassning till ett mer hållbart ränteläge.
”Kommer inte studsa tillbaka”
Kapital väntas i större utsträckning söka sig till produktiva sektorer som forskning och mjukvara, snarare än till fastigheter.
”Vi kommer inte studsa tillbaka dit vi var förut. Mycket av den tröga ekonomiska utveckling som vi ser i dag, det är en anpassning till ett högre och långsiktigt mer normalt ränteläge”, säger Susanne Spector på Danske Bank.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS