10 feb. 2026

Realtid
Bybit

En ny standard

Stålkrig mellan EU och Indien: Kan höja priserna i Sverige

Indien exporterar majoriteten av sitt stål till EU. Men nya tullar kan sätta käppar i hjulet för det. (Foto: Martin Meissner / AP / TT)
Johan Colliander
Johan Colliander
Uppdaterad: 10 feb. 2026Publicerad: 10 feb. 2026

Den europeiska koldioxidgränsjusteringsmekanismen, CBAM, som trädde i kraft vid årsskiftet skapar nu allt större oro hos indiska stålproducenter.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Makro

Sanktionerna skulle straffa Ryssland – nu kan Kina bli vinnaren

10 feb. 2026
Makro

Trots alla utspel: USA fortfarande fast i Kinas grepp

10 feb. 2026
Erfarna fondförvaltaren Lars Söderfjäll berättar om sina fyra största aktie-bet just nu.
Makro

Efter starkt 2025: "Så här ser våra fyra största aktie-bet ut just nu"

10 feb. 2026
Makro

Saabs miljardspel i Kanada: Lockar med jobb och export

09 feb. 2026
Makro

Historisk valvinst skakar marknaderna: rekordbörs och svag yen

09 feb. 2026

Indiens stålindustri, som exporterar omkring två tredjedelar av sin produktion till Europa, står inför stigande kostnader och osäkerhet och nu signalerar landets regering att stödåtgärder är på väg. Detta på grund av nya klimattullar från EU.

”Med EU:s CBAM, tullar, kvoter och andra utmaningar kommer exporten att förbli problematisk och vi kommer att behöva agera”, sade Indiens federala stålsekreterare Sandeep Poundrik vid ett regeringsarrangemang i New Delhi, enligt Reuters.

Indisk ståljätte vill köpa anrika Thyssenkrupp – aktien rusar

Thyssenkrupp Steel Europe kan genomgå stor omstrukturering med Jindal Steels icke-bindande bud. Läs om detaljerna.

Uttalandet kom bara dagar efter att Indien och EU undertecknade ett handelsavtal som sänkte tullar på flera sektorer, men lämnade koldioxidtullen intakt.

För indiska producenter understryker detta hur klimatpolitik alltmer formar handelsvillkoren på global nivå.

EU är största kunden

Under räkenskapsåret 2024/2025 uppnådde Indien sin målsättning om 205 miljoner ton stålproduktion och siktar på 300 miljoner ton årligen till 2030/2031. Det skriver Oilprice.com.

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordöfrande och Indiens premiärminister Narendra Modi. (Foto: Manish Swarup / AP /TT)
ANNONS

Så mycket som 60 procent av exporten går till EU, vilket nu alltså är en marknad som kräver att importörer betalar för koldioxidutsläpp från produktionen.

Stålproduktion i Indien bygger fortfarande i hög grad på kol. Omkring 43 procent av produktionen sker med masugnar drivna av kol, medan resten använder ljusbågsugnar som visserligen minskar utsläppen men fortfarande är beroende av kolbaserad el.

Missa inte: Sanktionerna skulle straffa Ryssland – nu kan Kina bli vinnaren. Realtid

Cirka 75 procent av Indiens elproduktion kommer från kol, vilket gör övergången till grönare metoder särskilt utmanande.

ANNONS

Söker nya marknader

Flera indiska företag utforskar nu alternativa marknader i Afrika och Mellanöstern, där koldioxidtullar ännu inte är lika etablerade och efterfrågan på infrastrukturstål förblir stark, rapporterar ESG News.

Samtidigt investerar Tata Steel 1,2 miljarder dollar i grön stålteknik i delstaten Jharkhand, inklusive teknologier som HISARNA och EASyMelt som kan minska utsläppen.

Läs även: Modi: ”Trump avgörande för global fred”. Dagens PS

ANNONS

”Grön protektionism”

Men CBAM möter kritik inte bara från Indien. Kina och Indien har kallat mekanismen ”grön protektionism” som sätter orättvis press på utvecklingsekonomier, skriver The Conversation.

EU har ännu inte skapat dedikerad finansiering för att hjälpa exportörer i låginkomstländer att anpassa sig.

Missa inte: Indien och EU – snart ännu tajtare? Dagens PS

Samtidigt rasar en intern debatt inom EU om mekanismens framtid. EU-kommissionen har föreslagit en artikel 27a som ger den befogenhet att undanta varor från CBAM vid ”allvarliga och oförutsedda omständigheter”, skriver Politico.

Förslaget har mötts av stark kritik från europeisk industri. Branschorganisationer för stål, cement, gödselmedel och vätgas varnar för att klausulen skapar rättslig osäkerhet och hotar investeringar i grön omställning.

”Vi ser detta som ett Damoklessvärd. Om det förblir så här kommer det att skicka en avskräckande signal till europeiska och internationella investerare”, sade Laurent Donceel, industripolitisk chef på Hydrogen Europe, till Politico.

Klimatpolitik formar geopolitiken

ANNONS

För europeiska konsumenter kan CBAM innebära gradvis stigande priser på bilar, vitvaror och byggmaterial.

Men mekanismen kan också ge ökad transparens kring klimatavtrycket hos importerade varor.

Koldioxidskatten markerar ett skifte där klimatpolitik inte längre stannar vid miljöministerierna, den formar nu geopolitiska allianser, exportstrategier och investeringsflöden i den globala industriekonomin

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Senaste lediga jobben

ANNONS
ANNONS