Den europeiska koldioxidgränsjusteringsmekanismen, CBAM, som trädde i kraft vid årsskiftet skapar nu allt större oro hos indiska stålproducenter.
Stålkrig mellan EU och Indien: Kan höja priserna i Sverige


Mest läst i kategorin

Sanktionerna skulle straffa Ryssland – nu kan Kina bli vinnaren
Ryska oljeexportörer sänker priserna kraftigt för att locka kinesiska köpare efter att USA-Indien-handelsavtal hotar att stänga ute rysk olja från den indiska marknaden. Rysslands sjöburna oljeexport till Kina slog rekord i januari 2026 och nådde 1,86 miljoner fat per dag. Det är en ökning med 46 procent jämfört med samma månad förra året. Det samtidigt …

Trots alla utspel: USA fortfarande fast i Kinas grepp
USA:s beroende av mineraler som arsenik, gallium och grafit fortsätter att öka. Men tillgången ligger i händerna på andra länder — inte minst Kina, som står för 70 procent av USA:s import av sällsynta jordartsmetaller. Enligt den årliga rapporten från den amerikanska geologiska myndigheten USGS är USA helt beroende av import för 16 av de …

Efter starkt 2025: "Så här ser våra fyra största aktie-bet ut just nu"
Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjälls tre fonder med Nordenfokus har ett starkt år bakom sig. Detta trots att han missbedömde styrkan i försvarsrallyts aktier. ”Tyvärr sålde vi försvarsbolagen för tidigt. Vi tyckte helt enkelt att de blev för dyra”, berättar han i en längre intervju med Dagens PS där han också avslöjar vilka aktier som väger …

Saabs miljardspel i Kanada: Lockar med jobb och export
Saab för intensiva diskussioner med Kanada om att leverera Gripen-plan som ett komplement till F-35, samtidigt som svenska företaget erbjuder att bygga upp lokal produktion i landet. Det uppgav Saabs (börskurs Saab) vd Micael Johansson under ett investerarmöte. ”Vi tillhandahåller all detaljerad information som de behöver för att förstå” hur snabbt tekniköverföring kan ske och …

Historisk valvinst skakar marknaderna: rekordbörs och svag yen
Japanska börsen rusade till rekordnivåer och yenen försvagades efter att premiärminister Sanae Takaichis Liberaldemokratiska parti (LDP) säkrade en historisk övermajoritet i söndagens extra-val. LDP vann över 310 av de 465 platserna i det japanska underhuset, vilket är första gången sedan andra världskriget som ett enskilt parti säkrat en två tredjedels majoritet, enligt CNN. Det bredare …
Indiens stålindustri, som exporterar omkring två tredjedelar av sin produktion till Europa, står inför stigande kostnader och osäkerhet och nu signalerar landets regering att stödåtgärder är på väg. Detta på grund av nya klimattullar från EU.
”Med EU:s CBAM, tullar, kvoter och andra utmaningar kommer exporten att förbli problematisk och vi kommer att behöva agera”, sade Indiens federala stålsekreterare Sandeep Poundrik vid ett regeringsarrangemang i New Delhi, enligt Reuters.
Indisk ståljätte vill köpa anrika Thyssenkrupp – aktien rusar
Thyssenkrupp Steel Europe kan genomgå stor omstrukturering med Jindal Steels icke-bindande bud. Läs om detaljerna.
Uttalandet kom bara dagar efter att Indien och EU undertecknade ett handelsavtal som sänkte tullar på flera sektorer, men lämnade koldioxidtullen intakt.
För indiska producenter understryker detta hur klimatpolitik alltmer formar handelsvillkoren på global nivå.
EU är största kunden
Under räkenskapsåret 2024/2025 uppnådde Indien sin målsättning om 205 miljoner ton stålproduktion och siktar på 300 miljoner ton årligen till 2030/2031. Det skriver Oilprice.com.

Så mycket som 60 procent av exporten går till EU, vilket nu alltså är en marknad som kräver att importörer betalar för koldioxidutsläpp från produktionen.
Stålproduktion i Indien bygger fortfarande i hög grad på kol. Omkring 43 procent av produktionen sker med masugnar drivna av kol, medan resten använder ljusbågsugnar som visserligen minskar utsläppen men fortfarande är beroende av kolbaserad el.
Missa inte: Sanktionerna skulle straffa Ryssland – nu kan Kina bli vinnaren. Realtid
Cirka 75 procent av Indiens elproduktion kommer från kol, vilket gör övergången till grönare metoder särskilt utmanande.
Senaste nytt
Företagen tvingas agera mot löneskillnader

Persondata, KYC och betalningar: vad du bör kräva av den digitala plattform du väljer

Ska du välja sparkonto? Tänk på det här
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Marknadsföring som faktiskt engagerar användare 2025
Söker nya marknader
Flera indiska företag utforskar nu alternativa marknader i Afrika och Mellanöstern, där koldioxidtullar ännu inte är lika etablerade och efterfrågan på infrastrukturstål förblir stark, rapporterar ESG News.
Samtidigt investerar Tata Steel 1,2 miljarder dollar i grön stålteknik i delstaten Jharkhand, inklusive teknologier som HISARNA och EASyMelt som kan minska utsläppen.
Läs även: Modi: ”Trump avgörande för global fred”. Dagens PS
”Grön protektionism”
Men CBAM möter kritik inte bara från Indien. Kina och Indien har kallat mekanismen ”grön protektionism” som sätter orättvis press på utvecklingsekonomier, skriver The Conversation.
EU har ännu inte skapat dedikerad finansiering för att hjälpa exportörer i låginkomstländer att anpassa sig.
Missa inte: Indien och EU – snart ännu tajtare? Dagens PS
Samtidigt rasar en intern debatt inom EU om mekanismens framtid. EU-kommissionen har föreslagit en artikel 27a som ger den befogenhet att undanta varor från CBAM vid ”allvarliga och oförutsedda omständigheter”, skriver Politico.
Förslaget har mötts av stark kritik från europeisk industri. Branschorganisationer för stål, cement, gödselmedel och vätgas varnar för att klausulen skapar rättslig osäkerhet och hotar investeringar i grön omställning.
”Vi ser detta som ett Damoklessvärd. Om det förblir så här kommer det att skicka en avskräckande signal till europeiska och internationella investerare”, sade Laurent Donceel, industripolitisk chef på Hydrogen Europe, till Politico.
Klimatpolitik formar geopolitiken
För europeiska konsumenter kan CBAM innebära gradvis stigande priser på bilar, vitvaror och byggmaterial.
Men mekanismen kan också ge ökad transparens kring klimatavtrycket hos importerade varor.
Koldioxidskatten markerar ett skifte där klimatpolitik inte längre stannar vid miljöministerierna, den formar nu geopolitiska allianser, exportstrategier och investeringsflöden i den globala industriekonomin

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Senaste lediga jobben
Senaste nytt

Korruption: Därför är Sverige sämst i Norden

Sveriges små börsvinnare kan göra stor comeback i år

Stålkrig mellan EU och Indien: Kan höja priserna i Sverige

Sanktionerna skulle straffa Ryssland – nu kan Kina bli vinnaren
