Sverige står inför en digital utsortering när BankID höjer kraven, samtidigt som en ny trend på arbetsmarknaden tvingar anställda tillbaka till kontoren.
BankID slutar att fungera och arbetsgivare förbjuder distansarbete
Trots att du har en mobiltelefon som fungerar utmärkt kan den snart bli i princip värdelös för vardagens viktigaste ärenden. Från och med mars 2026 höjer BankID sina systemkrav, vilket väntas stänga ute tusentals svenskar. Särskilt seniorer med äldre telefonmodeller.
Realtids Karin Andersen rapporterar om hur central tjänsten blivit och hur de nya kraven slår hårt mot en grupp som redan kämpar med den digitala omställningen.
För många äldre, som nyligen tvingats byta teknik i samband med att 2G- och 3G-näten avvecklades, blir detta ännu ett stressande tröskelsteg i den digitala vardagen.
Maktkamp om arbetsplatsen
Samtidigt som den digitala inkluderingen hänger löst för vissa, stramas tyglarna åt för dem som vant sig med att jobba hemifrån. Efter år av flexibilitet väljer allt fler arbetsgivare att förbjuda distansarbete och kräva heltidsnärvaro på kontoret.
Johannes Stenlund konstaterar i sin artikel att maktbalansen har förskjutits till arbetsgivarnas fördel i takt med att arbetsmarknaden svalnat.
Trots att en överväldigande majoritet av de anställda, särskilt de yngre generationerna, föredrar hybridarbete, tvingas många nu välja kontoret.
Konkreta exempel kommer från den amerikanska banksektorn där JP Morgan Chase och Goldman Sachs driver igenom tydliga regler om arbete på kontoret fem dagar i veckan.
Systemen som sviktar och de som består
Parallellt med dessa vardagsnära förändringar växer oron för våra större system. Företagsekonomen Christian Steinbeck varnar i en intervju med reporter Johan Colliander för en förestående systemkollaps inom svensk vindkraft.
Enligt hans granskning går 80–90 procent av anläggningarna med förlust, en kalkyl som hotar elnätets långsiktiga stabilitet.
Samtidigt fortsätter omvärlden att förvånas över den ryska ekonomins motståndskraft. Undertecknad liknade landets uthålliga ekonomi vid en ”kackerlacka” som, trots historiskt hårda sanktioner och ett kostsamt krig, vägrar att ge upp.
Genom att bygga en slags ekonomisk fästning har Vladimir Putin skapat en krockkudde som hittills hållit kollapsen stången, även om inflationen nu börjar äta på marginalerna.
