Produktiviteten bromsar in – hotar framtidens välfärd

Sveriges BNP steg med 4,5 procent sedan slutet av 2019, enligt DN:s granskning. Detta är betydligt under Danmarks 10,2 procent och EU-genomsnittet på 6,7 procent.

Men bakom de svaga tillväxtsiffrorna döljer sig något värre: produktivitetstillväxten har bromsat kraftigt sedan finanskrisen 2008-09.

Produktiviteten mäter värdet som skapas per arbetad timme.

Teknisk utveckling, utbildning och effektivare organisation har historiskt gjort varje arbetstimme mer värdefull – och gett oss högre inkomster trots färre arbetstimmar.

Ökningstakten har avstannat

Nu har den utvecklingen stannat av, både i Sverige och andra avancerade ekonomier.

Sverige placerar sig i EU:s nedre halva – sjätte plats från botten. Under Danmarks 10,2 procent, Norges 6,6 procent och Nederländernas 8,9 procent.

Den kortsiktiga tillväxtsvackan beror främst på konjunkturen. Höga räntor har slagit hårt mot hushåll med rörlig ränta. Reallönerna föll kraftigt under 2022-23. Bostadsbyggandet har halverats.

Vad händer när konjunkturen vänder?

Även när ekonomin återhämtar sig kvarstår den långsiktiga utmaningen.

Sverige tillhör fortfarande världens mest produktiva länder – men ökningstakten har tappat fart.

”I längden är det produktiviteten som avgör hur höga våra inkomster och hur hög vår välfärd blir”, konstaterar DN.