Koppar är en motor i det moderna välståndet, men vägen till ny svensk produktion kantas av motstånd. För Viscarias vd Jörgen Olsson handlar det om en fundamental brist på självinsikt i den gröna omställningen.
Han ska bryta Sveriges röda guld: "Det finns lite i allt"
Efterfrågan på koppar, ofta kallat det röda guldet, styrs inte bara av stora trender som elbilar och AI, utan av en hundraårig korrelation mellan befolkningstillväxt och välstånd.
”Det finns lite koppar i allt. Det är en del av modern infrastruktur till skillnad från andra metaller”, säger Jörgen Olsson, vd för Viscaria.
Han är kritisk till att mycket av Europas import kommer från gruvor med tveksamma arbetsförhållanden och enorma koldioxidutsläpp till följd av långa transporter.
Läs även:
Metallen som rusat 557 procent på ett år – bryts inte i Sverige
Kritik mot att bryta koppar – en paradox
Frågan om gruvbrytning i Kiruna handlar enligt Olsson om ett globalt ansvar som Sverige duckar för, i en längre intervju med Dagens PS. Han pekar på att vi besitter världens hårdaste miljölagar och ren vattenkraft, men ändå väljer att förlita oss på import från andra sidan jordklotet.
”Att säga att man bryr sig om hållbarhet och miljön, men inte vill bryta koppar här, det är rent hyckleri”, säger han och betonar att Viscaria siktar på att ha ett av världens lägsta koldioxidavtryck för kopparproduktion.
Samtidigt tycker han att det är rimligt att det är svårt att få tillstånd för gruvor.
”Det ska fan inte vara enkelt att få ett gruvtillstånd. Det ska vara ett helvete. Det är ansvarslöst att säga att det ska vara mycket enklare”, säger han till TT.
Miljardbygge med marknadsstöd
Den finansiella resan är lika omfattande som den industriella. Viscaria har hittills rest 3,7 miljarder kronor, främst från svenska institutioner som AP-fonderna och Swedbank Robur. Men projektet kräver mer kapital inför den planerade produktionsstarten 2027. Under sommaren 2026 väntar en ny finansieringsrunda på 5,5 miljarder kronor.
”Av dessa ska 4 miljarder vara lån och cirka 1,5 miljarder vara eget kapital”, förklarar Olsson. Trots de stora summorna ser han optimistiskt på framtiden och gläds åt att de flesta aktieägare väljer att fortsätta stödja projektet i takt med att mållinjen närmar sig.
